Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLVI. Nykterhetsrörelsen i Schweiz. Professor Bunges epokgörande skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BUNGES SKRIFT »ALKOHOLFRÅGAN». 577
-då skulle vi också erhålla ett sällskapslif, som i andlig
lifak-tighet och otvungen glädje skalle öfverträffa allt, hvad
vinfröj–den någonsin förmått frambringa. Begäret efter meddelande
-och deltagande är djupt grundadt i vår innersta natur; det låter
icke undertrycka sig. Hvarje normal drift tilltager i styrka,
ju mer man försöker att undertrycka den. Vår sällskapsdrift
skall man aldrig kunna kväfva. Genom alkoholen näres och
vårdas den visserligen, men på ett konstladt sätt. Därför
vegeterar den också på denna näring matt och slapp, som en halft
vissnande drifhusplanta.
På alldeles särskildt sätt ödesdigert är det, att redan
ungdomen tillgriper alkoholen för sitt sällskapliga umgänge. Goethe
säger: »Ungdom är ett rus utan vin». Men låt oss försöka
återfinna denna Goetheska ungdom t. ex. bland våra studenter!
Jag vågar påstå, att om dessa apollosöner en gång ville göra
-ett försök att genomföra sitt vanliga sällskapsprogram utan
alkohol, så skulle de inom kort af leda fly i alla kompassens
riktningar för att komma ifrån hvarandra. Det med alkoholens
tillhjälp konstgjorda föreningslifvet hindrar den akademiska
ungdomen att gruppera sig på naturligt vis: efter gemensamma
sträfvanden och intressen.
Det snedvridna studentlifvet är icke den enda skugga, vår
bildade ungdom företer. Börjar icke efterapningen af
studentlifvet redan vid läroverken? Redan gymnasisten vänjer sig att
■ej finna annat sällskap trefligt än det vid ölsejdeln. Måste icke
sådant leda till ungdomlighetens afblomstring, till blaseradt
sinnelag? Måste icke på detta sätt kärleken till höga idéer
■och lifsmål kväfvas redan i brodden?
Alkoholen gör människan trög och obenägen för hvarje
ansträngning. Slutligen förlorar hon också förmågan att njuta
af naturens skönhet. Ty lättheten att öfvervinna kroppslig
ansträngning m. m. hör väsentligen till en ostörd naturnjutning.
Alkoholen kväfver denna lust. Blott med möda släpar sig öl-
Bergman, Nykterhetsrörelsens världshistoria. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
