Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LI. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LI.
Slutord.
u, då denna framställning af de gångna seklernas mer
eller mindre ofullkomliga, mer eller mindre
framgångsrika arbete på aflägsnandet af ett bland
kulturens värsta hinder, är förd till slut, torde det
vara på sin plats att tillämpningsvis framställa och med
ledning af historiens lärdomar söka besvara den så ofta
omdebatterade frågan: hvad bör vara nykterhetsverksamhetens
slutmål, och hvilka medel böra användas för dess vinnande?
Nykterhetsverksamhetens mål har, som vi sett,
uppfattats högst olika under olika tidehvarf. På 1600-talet t. ex.
lefde man ännu i den råa föreställningen, att ett fulländadt
rus icke blott vore skadligt, utan tvärtom emellanåt nyttigt
•och tillbörligt, — någon gång till och med en plikt,
exempelvis då en högtid skulle värdigt firas. På denna ätare- och
suparetid gick de flesta nykterhetsvänners sträfvan ut på att
inskärpa moderationens plikt i den blygsamma omfattning,
att berusningen dock ej borde i regeln förekomma alltför ofta.
”En gång i måna’n ett rus” var den grundsats, efter hvilken den
tidens ordentliga och skötsamma män ansågo sig kunna handla.
I nästa sekel, ”upplysningens tidehvarf”, hade det
klarnat för de minst skumögda, att hvarje rus är fördärfligt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
