Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 21. 1ste november - Fra »Finska Landtdagen« 1888 (indsendt fra »Finsk qvinnoförening«) - Forskjelligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I R. o. A. godkändes herr Å. Schaumans förslag till resolution:
att qvinna berättigas att utan särskildt tillstånd få afiägga student
examen samt idka studier vid landets universitet.
i JBorgarest. antoges Lilles kläm med 50 röster mot 2. livilka
tillföllo utskottets.
i Prestest. afgåfvos 17 röster för och 17 emot hvarefter den af
lagda sedeln afgjorde utskottsbetänkandets förhastande.
i Bondest. antogs herr Avellans kläm med 40 röster mot 19
som afgåfvos för utskottets.
Sammanjemlcning blef alltså i denna fråga nödvändig och blef
allm. Besvärsutskottets sammanjemkningsförslag af:
Prestest. förhastadt emedan man ansåg att presteståndets förut
fattade beslut, som innehöll blott och bart en negation icke kunde
blifva föremål för någon sammanjemkning samt att det vore sakenligt,
att ståndet respekterade sitt eget beslut, om och detsamma utom
ståndet icke tillvunnit sig något erkännande.
af i?, o. A., Borgarest. och Bondest. antaget och då alltså
ständerpluralitet vunnits för denna fråga hafva ständerne beslutit
petitionera om: „at Finlands qvinnor berättigades at utan
särslcildt tilstand få afiägga studentexamen samt idka
studier vid landets universitet".
lighedssagen. Frk. I. Welhaven holdt et særdeles godt foredrag, hvori
hun omtalte sædefighedskonferansen i Kjøbenhavn i forrige maaned og i
forbindelse hermed mrs. J. Buttlers og mr. Stuarts store fortjeneste af
sædelighedssagens fremme ikke alene i England, men over hele den civi
liserede verden. Efter at have omtalt den store betydning arbeidet paa
en høiere samfundsmoral har baade for individet og samfundet, henvendte
hun sig særlig til de unge og fremholdt, at de unge, bedre stillede
kvinder havde et stort ansvar ligeoverfor de kvinder, som var stillet paa
en mindre beskyttet placls i samfundet, idet cleres ofte tankeløse koketteri,
som i første led var uret mod de unge mænd, i andet led gik ud over
underklassens kvinder. Damernes utækkelige og ublufærdige dragt vakte
ogsaa ofte förargelse.
Måndag den 22de oktober holdtes et kvindemøde i anledning sæde-
Forskjelligt.
332 i
(Fortsættes).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
