Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 22. 15de november - For skole og hjem - Hensigtsmæssig barnedragt (B. M.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på golfvet med din nya klädning" m m. af dessa oförståndiga till
rättavisningar. Antingen skola barn vara så klädda, att de få fritt leka
och röra sig, eller också, om de ha en så fin drägt på, må då mödrarna
det oaktadt ej begära, att de derfor skola vara som gammalt folk de
äro ju barn och skola ha frihet att leka och röra sig efter behag, men
bli de oupphörligt uppmanade och tillrättavisade, bara i och för att
bevara drägten, att sitta och gå, så och så, o. s. v. så bli de ona
turliga, de veta ej till slut huru de skola vara och så snart barn ej
äro fullt omedvetna så mista de, det största behag sin barns
lighet.
Tänk äfven med hvilka känslor mindre lottade små varelser måste
betrakta dessa dockbarn, det är ofta känslor så intensiva, att de redan
från sina tidigaste barneår helt koncentrera alla sina tanker på de
granna klädarna, och sen, när de växa upp, och tyvärr oftast i hem
der de sakna alt, uppväxa i fattigdom, elände och kyla, kanske då det
ej är så underligt om de, som äro vana att umbära alt lätt lockas
på afvägar guldet frestar det ger dem hvad de längtat efter från
bardommen granna kläder.
Derför är det med en så hjertevarm uppmaning till alla mödrar
„kläd Edra barn enkelt och praktiskt" och I skolen se, att mycket
derigenom såsmåningom skulle förbättras.
Barnen skulle bli barn, samt det skulle lära dem att förstå, att de
ej äro dockor samt att det ej är för de granna kläderna de bli
tilldragande utan för sin egen lilla person. Behandlas barn med
kärlek och förståelse, bli de ju så innerliga och hängifna och hvad
gör en mera godt in i själen och varm om hjertat, än ett litet oskyldigt
barnasinne det är lika uppfriskande som solsken efter regn.
Men nu tycker Ni väl att jag börjat bli altför långtrådig, derför
lemnar jag ämnet med hopp om, att det i någon liten vrå må falla i
god jordmån. Innan jag slutar får jag säga Er, att jag har ett och
annat magasineradt, och hoppas att Ni ej har något emot, att jag längre
fram låter höra af mig.
Nylæncte, 15de novbr. 189*.
B. M.
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
