Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 6. 15de marts - Vore bondekoner (H.) - Om qvinnornas inflytande på historiens gång (af F. G. Palmén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det er dog mit haab, at de, naar de nu lidt efter lidt bibringes
flere kundskaber i folkeskolen, ogsaa skal faa et høiere blik paa sit
rnoderkald og tilslut lære at respektere ogsaa det arbeide, hvortil der
kræves mere end et par grove arbeidshænder.
Om qvinnornas inflytande på historiens gång*).
Hvilka åsigter man än må hysa beträffande qvinnofrågan, så hafva
dock i alla tider tänkande menniskor medgifvit, att den uppväxande
generationens duglighet i högsta grad beror på mödrarna. Dermed
erkännes redan, hvilket utomordentligt om ock indirekt inflytande alltid
har utöfvats och utöfvas på historiens gång af d. s. k. svagare
könet. Men dessutom hafva qvinnor tid efter annan omedelbart inverkat
på den historiska utvecklingen. Ända sedan den äldsta forntid har
namnet Semiramis blifvit ett uttryck för statsklokhet; på samma sätt
äro Kalmare-unionens snillrika stiftarinna, Margareta, Elisabeth af Eng
land, Maria Thérésia af Österrike och Katarina 11. af Ryssland för alla
bildade kända exempel, som visa, hurusom det från statsförvaltningens
t. o. m. mindre vigtiga värf uteslutna könet, då så behöfts, har för
mått med utomordentlig framgång inlåta sig i de största företag, så
att icke ens närmelsevis alla dertill uppfostrade statsmän hafva varit i
stånd dertill.
Mången menar kanske, att dessa händelser äro alldeles tillfälliga.
Vi påminna oss någonstädes hafva läst den qvickheten, att om en qvin
lig regent lyckas bättre än en manlig, så sker det blott derföre, att
qvinnor välja till sina gunstlingar män, då deremot männen förälska
sig i qvinnor. Enligt detta beqväma resonemang skulle qvinnorna
’) Nserværende artikel er skrevet for det finske blad >Koti ja Yhteiskunda’. Bladets
redaktør har velvilligt ladet det overssette for ogsaa at gjøre det tilgjængeligt for
>Nylændes< læsere. Den svenske oversættelse er gjennemseet af artikelens forfatter.
professor vid Alexanders universitetet i Helsingfors.
Nylænde, 15de marts 1892.
Af E. G. Palmen,
//.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
