- Project Runeberg -  Nyländska folkvisor. Ordnade och utgifna / 1 /
150

Author: Ernst Lagus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3. Men om det så skull hända, att du mig har bortglömt,
Fast jag så många gånger har suckat för dig ömt,

Du mig ditt hjärta gifvit, som du nu tagit igen,

Och har det nu förbundit alt med en annan vän.

4. Mina tårar hafva runnit, ty Gud mitt vittne är,

Att jag ej öfvergifver den vän, som jag har kär.

Ack, om j*ug kunde sluta dig »alldeles ur mitt sinn,

När andra dig skall äga och du blir aldrig min.

5. Som solen änskönt lyser på himlarymden klar,

Så brinner ock den kärlek, som du själf upptändt har.
Men denna kärlekslåga, som du själf upptändt har,

Kan aldrig förr utslockna förrän jag läggs i graf.

0. Mitt hjärta bär stor ängslan, jag suckar ganska tungt,
Och vill ej gärna bära den motgång, som du unt.

Men Gud han är min glädje, när jag bedröfvad är,

Han kan oss båda hjälpa att lefva hvar för sig.

7. Hvart skall jag taga vägen, hvar skall jag finna bo?

När du mig öfvergifver, hvar skall jag finna ro?

Hos fåglar uti skogen alt uppå ensam kvist,

Som turturdufvan klagar, då hon sin make mist.

8. Fast mången kan väl tänka uti sitt sinne så:

„Det fins väl många vänner, fast jag dig ej k*an fä.“

Ack om jag kunde sluta dig alldeles ur mitt sinn,

När andra dig skall äga och du blir aldrig min!

9. Men himlen kan väl löna den, som otrogen är,

Den som en sådan falsket uti sitt hjärta bär.

Han kan nog lönter blifva hos Gud i himmelen,

För det han här i tiden bedragit har sin vän.

10. Nu slutar jag att sörja, farväl, min bästa vän!

»Tag önskar dig all glädje, som uti världen är.

Jag kan ej annat göra än bedja väl för dig,

Fast jag med sorg och ängslan skall vandra här min tid.

11. Nu slutar jag min visa, nu ändar jag min sång,

Och beder till den högsta, min tid må ej bli lång.

Den gossen som sig tänkte en trogen flicka ha,

Han blef så helt bedragen i all sin lefnadsdar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:41:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyland31/1/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free