Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. Kärleken är både bitter och söt, det hafver väl mången försökt;
Än gifver han glädje i l\järta och sinn, och än varder sorgen förökt.
0. När tvänne hvarandra sig älska med fröjd, så är det stor glädje och lust,
Men om ock den ena går bort från sin ord, så får ock den andra stor pust.
7. Om du skulle tycka, min vän, att jag är för fattig, for ringa och för låg,
Så säg mig din mening om du hafver tänkt att sluta mig utur din håg.
8. Om du vor så riker som vattnet är djupt, så kan han stjälpa ändå.
Om jag vor så fattig som sparfven på kvist, så kan han mig hjälpa också.
9. När Adam och Eva blef vigda ihop, så hade de intet till arf,
Gud gaf dem nog, så dem ingenting tröt, ty han viste nog deras tarf.
69.
Kyrkslätt.
7. Ett bref af kärleks läng - tan stor dig skrifver vännen huld,
Hur alt sen du från hen–ne for hon går så sor-ge-full.
Hvi skull min ögon skåda kring, du är än - då ej
där! För-
u - - tan dig slätt in - - gen - ting på jorden jag begär.
2. Går jag mig ut i lund och dal, så tänker jag på dig,
Och sjunger trast och näktergal, så sjunga de om dig.
Ser jag på ängen rosor stå och liljorna därhos,
Så ser jag endast dig äudå, min lilja och min ros. 3
3 Fullväl jag mins den aftonstund, alt när du blef min vän —
Det var så tyst i grönan lund, och stjärnklar himmelen.
I björken hördes vakans sång, de hviskade ditt namn;
Mig altför kort blef natten lång, att hvila i din famu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
