- Project Runeberg -  Nyländska folkvisor. Ordnade och utgifna / 1 /
184

Author: Ernst Lagus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8. Tiden mellan livarje gång
Var för mig så dryg ock lång,
Intet kunde kjärtat liindra,
Falskhet eller tvång.

0. Ofta rann det i min håg,

Då jag vid din sida låg,

På din arm, du söta lilla,
Gud allena såg.

10. Om dagen är du städs för mig,
Natten drömmer jag om dig.
Aldrig nånsin jag trodde du
Skulle svika mig.

11. Hvarje timme från den dag
Suckade ock tänkte jag,

Att du skulle öfvergifva
Kärleksgudens lag.

12. Men olyckligt har det kändt,
Du ditt hjärta från mig vändt,
Glädjeskålen är uttömder,
Sorgeämnet skänkt.

13. Men för alt hvad jorden bär
Är jag endast hos dig kär,
Trohet skall mig aldrig tryta,
Fast du trolös är.

14. Är nu bandet slitet af,

Har din trohet gått i graf,
Vill jag ej på flickor tänka
Förrn jag läggs i graf.

15. Sök dig då en bättre vän,

Som dig mer behaga kan,
Torde hända att jag finner
Säkerhet hos en.

16. Ingen är så skickelig,

Att han ej förbryter sig,
Sådant skulle ni förlåta
Den, som ångrar sig.

17. Om nu himlens afsigt vore,
Oss förena till ett par,
Fåfängt söker man att skilja
Dem Gud parat har.

18. Hjärtans lilla ljufva vän,

Låt den förra kärleken,

Lika varm, som den kar varit,
Yppa sig igen!

10. Snart kan dagen komma opp
Klarare för solens lopp;
Kärleken, som ömt har slocknat,
Åter flammar opp!

20. Slut mig då uti din famn,
Skrif i hjärtat in mitt namn!
Skändarens och afgrundstungan
Till förtret och skam!

21. Kärleken, som varit ren,

Blir en börda, tung som sten,
När den lämnas som en dufva
Ensam och alleu.

22. Lycklig skall vår tid framgå*,
Rosor skola växa på
Vägen, den vi vandra skola,
Tills vi blifva grå.

23. Hasta ej uti ditt val,

Tro ej falska tungors tal:
Kärleken är blind som döden,
Dygdens väg är smal!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:41:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyland31/1/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free