Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Det käraste jag äger nppå jorden,
Det är det land, som vi måst lämna kvar.
Jag res till syd, men tanken blir i norden,
Det är det land, som mig till lifvet bar.
3. Vi spänna ut vårt hvita undersegel
För vindens fläktar, som oss jaga skall,
Att styra öfver hafvets silfverspegel
Och gunga fram på vågors vattenfall.
4. När våg och svall mot bogen lindrigt stöta,
Och stormen jagas af en västlig vind,
Med sång och arbet vi vår tid förnöta,
Och friska rosor blomstra på vår kind.
5. När våg och skum alt öfver däcket spolar,
Och vi som bäst för undersegel gå,
Friskt mod och hoppet dystra minnen tjusar, (?)
Men hoppas än att hemmet skåda få.
4
6. Vi se ett land, hvart vi oss ren ha ämnat,
Vi hissa flaggen under gaffeln opp.
Neptunens böljor vi nu ren ha lämnat
Och styr mot stranden med ett sakta lopp.
7. Nu är vi klara att gå hem tillbaka.
Vi brassa seglen för en foglig vind,
Men hvilan kan vi ej försaka,
Fast skeppet löper liksom skogens liiud. 8
8. Adjö, du stad, med dina gröna parker!
Adjö, du konst, alt med ditt dystra lif!
Vi plöja skall Neptunus vilda marker —
Ett hurtigt mod år sjömans tidsfördrif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
