Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144.
Arsked till bruden.
Karis. (). N.
Karis.
1. Det var en söndags morgon, den fjortonde dagen i maj,
„Prins Karlu han lyfte ankar, till Portsmouth seglade han.
Vår soleglans framträdde, vi skulle till Lissabon gå. All
rin ’ | — 1 1 \ T ■ ’ —K— -Nj
Bfe=r=^=? — ni
bärgoch dalar stod klädde med fröknar oeli jungfrur små.
2. Ibland dem var en piga i sina blomstrande år.
Hon fälte, törs jag säga, så mången modig tår.
Hon sörjde då sin kärista, som hon då månde se
Ifrån sig vilja vandra — det gjorde henne ve.
3. Han tänkte ej afsked taga ifrån sin käraste mö,
Förrän han kom och sade: „adjö, min lilla vän!
Jag får ej längre bida, se skeppet står vid vår strand,
Jag måste ut att strida for kung och fosterland.“
4. „Ackw, sad hon, „kära, töfvaM, med gråt som i ögon rann,
„Och dig med mig trolofva, min allra käraste vän!
Om du nu bortviker långt bort i främmande land,
Så är jag rädd du sviker, och jag ej får din hand.M
5. „Neja, sade han, „miu flicka, om jag trolofvar dig,
Och du sen skull få höra, att jag vill roa mig
Med någon vacker flicka, och du det såg uppå,
Så skulle ditt hjärta spricka och utaf ångest slå.tt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
