Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 Kaptenen han bjöd mig från fädernesland,
Men hickan hon svor mig och gaf mig sin hand:
„Nej, fastän du seglar all jorden omkring,
Visst blir du ej annans än du blifver min.w
(5. Och när jag bortreser till främmande land,
Då står där en hicka så sorgsen på strand.
Hon fäller ju tårar på kinderna små,
Hon sörjer sin älskling på böljorna blå.
I uppteckningen från Borgå lyda de två sista verserna:
Kaptenen han bjöd mig från fädernas land,
Men vännen hon gaf mig sitt hjärta och hand.
Och aldrig förglömmer jag hemortens strand,
Och där hvar min vackraste ungdom försvann.
Ej häller förglömmer jag eden jag svor,
Ej häller den stad, där min käresta bor.
Men om jag än seglar all världen omkring,
Så kan jag ej bli någon annans än din.
167.
Pärnä.
1. I En - gel - ska ka - na - len stå tret-ti - o skepp i en rad, Hej fa-
ri-di-ral-lal-lej, Hej fa-ralladiralladi-rej, Stå tretti - o skepp i en rad.
2. Och hundrade tolf sjömänner
De ligga i hafsens djup.
Hej faridirallallej, hej faralladiralladirej,
De ligga i hafsens djup.
_______t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
