Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. Och det dröjde ej häller så länge,
Förrän jungfrun utvalde sig en ann;
Utvalde en och annan till sin älskade vän,
Som i ungdomen så lätt kan ske.
8. När tre år de voro förlidna,
Kom sjömannen hem igen,
Ty han ville så gärna beskåda sin vän,
Den han i ungdomen älskat så ömt.
0. När sjömannen stiger uppå stranden,
Fick han genast beskåda sin vän,
Som i sällskap spatsera med en annan sjöman.
Han ej tror, att det kan vara sant.
10. ,,0, du grymma och skamlösa flicka,
Hvarför hafver du detta gjort?
Det är endast för de falska brefven,
Som skrifna voro ifrån dig.
11. Mins dn ej på den blommiga stranden,
Där vi knöto kärlekens band,
Och en brinnande kyss från din rosenröda mun
Den var vittne därtill i samma stund.
12. Sjömannen han drager sitt förgyllande svärd,
Det han uppå sidan bar:
„Det är endast för dig, min otrogna vän,
Som jag i ungdomen offrar mitt lif.“
204.
Rönns och Sandstens visa.
(Diktad 1871 af dessa Lovisa sjömän.)
1. Vid Södernäs brygga där låg en bark så rar;
Den var ifrån Lovisa, ifrån den vackra stan.
Och barken hette Argo och det var hans namn,
Från Finneland till Engeland och Spanien gick fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
