Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de ungas händer „i Guds Faders, Sons och den Helige Andes namnu.
Emellanåt lär fadern härjämte läsa Fader vår och välsignelsen öfver
de ungas förbund.
Någon gång infinner sig talmannen ensam och anhåller å
brudgummens vägnar om flickans hand både af föräldrarne och flickan.
Emellanåt sammanför ock en gammal gumma (liksom tanten bland de
bildade) de unga.
Talmannen beskrifver noga alt hvad brudgummen äger. Det kan
då hända att han kryddar sin berättelse ined en och annan öfverdrift,
alt för en god utgångs skull.
Har saken utfallit lyckligt, infinner sig ynglingen och medför
skänker, bestående den ena gången uti ett, den andra gången uti
annat, såsom ringar, dukar o. dyl.
Numera använder ungersvennen dock mera sällan talman; oftast
kommer han efter att hafva slutit sitt förbund med flickan, för att
begära foräldrarnes samtycke. Han ror naturligtvis icke genast fram
med sitt ärende. Han och flickan hälsa ömsesidigt som två för
hvarandra fullkomligt likgiltiga personer. Samtalet rör sig till en början
om åkrar och ägor, hästar och kor, not och skötar. Slutligen —
vanligen efter det kaffet är drucket — besluter sig friaren att säga
flik-kans föräldrar „hur de e“. Härvid uppstår ungefär följande samtal:
He1 e nu so bestält, att idon dötro o ja allti a havi lito öga för
kvarådar, o a ja tägkt, at vi sku bli äitt jönparw.
„Jå, he e äin såk, som alt får bli ti berö up henna, he. Omm te
a ja int hord äitt illandist ord. Men flikkan ska få väli mann senn.
He e änto hon, som får bjär bördon, om e noga sku vil ti ölykko.
Ällar kva mäinar tu, mör, omm såtjin?u
„Tu e flikkans djiftumann; djör tu i te såtjin kva du vil. För
me må dom bara djift se, omm dom annors hår lust til e.“
„To e e ju likasom bestämt, äller kanstji du int vil, so mo du
aldar kom up X\ik tagkar, en ja vil tjor de häimifrån. Säjj nu tenn
mäinigg o tagka.a
„Hej, nö vil ja, om bara far o mör vil.a
„Herran Gud jälpa idar to i idort förihavandaa 2.
Ett handslag mellan svärfar och svärson bekräftar så de ungas
förbund.
Dock ingås icke alla förbindelser sålunda genom fritt val, ty
olika förmögenhetsvilkor och ståndsskilnad träda stundom hindrande
emellan. Den välmående rusthållaren vill hälst se sin son eller dotter
ingå äktenskap med sina jämlikar och icke med torparens eller daga-
1 Jfr Skildringar ur Nyländska skärg&rden af Otto Hflijer, sid. 118.
5 Jjappträsk-dialekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
