Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Den lilla gåfvan skall du med dig hemåt föra,
du kan dock barnen små en fägnad därmed görau.
På några orter plägar likaså hvarje matmoder hämta med sig
något i matväg, vanligen några kakor hvetebröd af olika slag
(kväit-bre o djästbro) och ost. Detta kallas „forou.
Medan flere af gästerne styra raka vägen hemåt, begifva sig
stnndom brudföljarne ännu engång till brudens barndomshem och
undfägnas där med hvad som återstår af det egentliga kalaset. Stundom
kan det till och med hända, att de danslystne efter musikens toner
ännu här taga sig en lustig svängom. Efter några timmars förlustelse
sker så ändtligen uppbrott och hemresa på allvar.
Sedan gästerna efter välfågnad, dans och glam afrest, öfvergär
man i de nygiftas hem till de hvardagliga sysslorna.
Snart blir ungmor gammal och hon får kanske en gång den
glädjen, att i det varma minnet af sin egen hedersdag hurtigt stöka och
bråka, för att värdigt fira sina barns.
I enlighet med det ofvan skildrade firas bröllopen ännu på flere
orter i östra Nyland. Helt naturligt är, att man i ett fattigare hem
nöjer sig med ett mindre kostande och kortare bröllop. På många
orter har man för sed att vid bröllopstågens framförd, efter vigseln,
äfvensom under dansen aflossa det ena skottet efter det andra.
Bröllopen hållas emellanåt omkring midsommar, vanligen på
hösten, i synnerhet i oktober månad, då det viktigaste årsarbetet är
fullständigt undangjordt och försummelsen sålunda blir mindre kostsam.
I sakens natur ligger det att bröllopen i skärgården icke fullt
likna dem på fastalandet. Så t. ex. bortfaller helt och hållet
förebå-darväsendet. Ofta nog begifver brudgummen sig själf att afhämta
prästen, som skall förrätta vigselakten. I västra Nyland åtföljes han
vanligen af tvänne bruddrängar jämte roddare.
Då prästen, beledsagad af klockaren, på e. m. kommer, går
spelmannen honom till mötes och följer honom med en rask marsch, som
fortsättes under omväxlande med polskor och valser ända upp till
bröllopsgården.
Redan innan båten lägger i land, aflossas skott på Bkott från
båten, hvilka besvaras af andra skyttar på stranden.
Bruden söker få se brudgummen innan vigseln, dock så, att hon
ej varseblifves af honom. Han åter bör undvika att „bemärka henneu
före vigseln. „Int1 för de, att de har nogo på säj, men de annsés ändo
allti liksom bätar o e so bruka liser".
’ Se Skildringar ur nyländska skärgården af Otto Höijer, sid. 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
