Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag, och anser man väderleken vara passande, om ärlor och andra
småfäglar slå ned på åkerfälten, äfvensom om det „räjvar“ i
plogfåran (= „fora“) d. v. s. ögonblickligen bildar sig väfnader liknande
spindelns.
Nordan anses som ett »förkasta vädar", otjänligt för sådd. Ärter
som sås i nordan blifva maskätna.
Sådden bör om möjligt försiggå nnder ny, emedan haren i annat
fall blifver svår efter brodden. Likväl anser man skiftet ännn icke
taga sin början, då nymåne inträder, utan räknas det från första
tisdag, som infaller, „torrtisdåin“. Ända till „torrtfsdåinu anses nedan
och dess värkan sträcka sig. Eget nog är dock torrtisdagen bvad
såendet beträffar på många orter en „förkasta" dag, då det hvarken
skall sås eller sättas. Så i Sjundeå, Kyrkslätt, Esbo och Helsinge.
Vid såningen går sädesmannen (nästan alltid husbonden själf)
med ett ovalt kärl (= nsésvakkatt) under vänstra armen och utströr
säden. Denna nsésvakka“, förfärdigad af en tunn, böjd aspträskifva
och försedd med flat botten, uppbäres af en gjord („fässlou), som
sädesmannen håller öfver högra axeln.
För att kunna jämt kringströ säden, delas hvarje teg i mindre
delar (= „fjärar“), som äga 4 å 8 steg i bredd sträckande sig i tegens
längd. På några orter såsom i Esbo utmärkas dessa „fjärar“ genom
ned i jorden stuckna „fjärastikkor“; på andra orter såsom i Sjundeå
och Kyrkslätt genom en fåra, som uppdrages med en s. k.
„fjära-klobbo". På andra orter åter sår man blott efter „ögonmåttu.
Själffallet är att ofvannämda förfaringssätt ofta inom samma
sok-ken användas om hvarandra.
Skulle såningsmannen, då han vandrar utmed „fjäranstt ena kant
och upp långs den andra, kasta säden så, att det blifver mest säd på
midten af „fjäran“, så säges han hafva sått „8amankasta“. Kastar
han altför mycket säd utmed kanterna, kallas det „Qäraså“. Strör
han säden till den grad ojämt, att midten blifver alldeles utan brodd,
säges han hafva sått „liktjistoa, om den bara fläcken är långsträkt.
Då förutspås, att någon skall dö i huset. Är den bara fläcken åter
rund, förebådas ett barns födelse.
För att erhålla en god skörd, tager den vidskeplige följande
mått och steg vid såendet. Han nedlägger bland utsädet
tärnings-formiga brödbitar, hvilka skäras af den för detta ändamål ända
här-tils sparade jullimpan — detta i akt och mening att befordra
växtligheten. Den mera fördomsfrie skämtar dock häröfver och frågar af
sin granne, om han väntar, att det skall växa gräddade kakor. Så
långt har dock världen hunnit i klokskap, tillägger han, om ock förra
drängen lade sig på rygg i diket och väntade att nsteksparfvaru skalle
flyga honom i munnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
