Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det löna mödan att upptaga kampen mot den. Dock bar man p& några
orter genom att draga rep öfver fälten sökt åstadkomma luftväxling
för att sålunda i någon mån förminska frostens härjande framfart.
Skörden anses mogen, då kornet brister, om man söker böja
det på längden samt om halmen knäpper, då den skäres. Na ingår
„S0rtidn“.
Hinner rågen bli fallt mogen eller måhända öfvermogen, „rinner“
den lätt och medför stor förlast. »Gammalt folk" säger visserligen
att, då rågen rannit i tre dagar, den åter häftar sig, men hvar och
en känner nog, att han då förlorat den bästa delen af säden och att
det, som stannar kvar efter tredje dagens „rinnigg“, knapt nog sedan
vill lossna ens, då axet bearbetas i logen med „Aagtina eller „8tjigkon“.
Rågen afmäjas i östra Nyland med skära och begagnar man lie
endast i det fall, att växten är dålig och stråna stå glest. På
herrgårdarna begagnas dock ofta lie. Men bonden och isynnerhet den
fattige bonden håller detta sätt att mäja för slösaktigt. Månget
dyrbart strå kan trasslas bort; månget ax kan gå förloradt på tegen.
Man föredrager därför den mera varsamma skäran (= „stjärantt).
Medan högra handen vigt och behändigt för skäran in mellan rågaxen,
samlar den vänstra de gala stråna; skäran blixtrar fram och
afklip-per så gång på gång en handfall halm, som med stor skicklighet
hålles kvar, tils man får ett halft „bondonu. Då lyfter man med
tillhjälp af skärans flatsida upp det skurna och nedlägger det med stor
omsorg bredvid sig. Finnas flere teglag på åkern, uppstår lätt en yr
och bullersam kappskärning, hvarunder man dagen i ända lägger ut
alt hvad man af krafter äger.
I västra Nyland begagnas vid råg- och hveteskörden numera
för det mesta lie. Rågen i svedjeland afmäjas dock med skära. Korn
och hafre med lie.
Om dessa sädesslag äro fuktiga, hvilket stundom händer, då de
afmäjas tidigt om morgonen, så få de ligga och torka, innan de
„bin-das“. Korn och hafre sättas på några orter i västra Nyland obundna
i såtor
Då man afskär de första halmstråna, binder man dem
tillsamman, hvarefter man bryter den gjorda kärfven (= „bondonau) och
säger: „tenn rygg ska brist, menn intu. „Bondona“ lindas sedan
omkring ryggen. Detta skall förekomma ryggvärk under skördetiden.
Råghalmen hopbindes som redan sades i kärfvar, skilda från
hvarandra, hvilka sedan resas med axen uppåt samt bilda skylar eller
ritor. Öfver skylen lägges sedan såsom skyddsmedel mot regnet en
enkom för detta ändamål bunden stor kärfve. Detta tillgår sålunda,
att man först bryter de skilda axen åt sida vid det omkring
sädes-kärfven gående bandet, sedan ställes denna öfver skylen med axen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
