Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följande ramsa: „Hikkon, pikkon, far i magan, Va nu ti i fämton
dagar“.
Fallsot 1. fallsuko: fallandesot (epilepsi) uppkommer, då man
begagnar bast såsom strumpeband 1. stöfvelremmar. (Pyttis.)
Får någon fallandesot, tror man ofta, att det Sr i följd däraf, att
någon srurit i honom.
V&rk tros i allmänhet fastna och söker man därför äfven
bortskaffa den genom offer, äfvensom genom läsning.
Man hör ofta förtäljas, huru den ene känner, att värken kom på
honom, då han gick öfver ett kärr, en annan åter, då han simmade,
badade o. s. v. Man tror sålunda, att värken tagit sin början på den
plats man första gången kände smärtan, utan att närmare eftertänka
själfva grundorsaken, som vanligen är förkylning.
p) Häxor och. troll.
Om häxor och troll hafva vi redan ofvan talat (se sid. 56). Se
för öfrigt Nyland, Tom. II, sagorna om häxor och troll.
q) Hin onde.
Hin onde igenkännes på hästfoten, som sticker fram. Då
djäf-vulen åker fram under natten, drages hans vagn af hundar, som hafva
eldröda tungor, gap, som spruta eld, och ögon, hvilka lysa som eld.
Huru jägare pläga försvära sig åt hin, är redan omtaladt (se
sid. 89).
En mängd sagor och sägner omtala annars, huru bonden
försvurit sig åt hin eller som det heter: „gjort kontrakt med hin onde“, men
slutligen på ett eller annat sätt kunnat lista sig undan. (Se Nyland,
Tom n.)
Om den redan förut omtalade prosten i Pärnå berättas det, att
han emellanåt vid danser och bröllop bjudit en eller annan bland
gästerna att stiga i sina heliga skor, hvarvid äfven de blifvit i tillfälle
att se, huru djäfvulen svängde om på golfvet midt bland de dansande
bröllopsgästerna.
En morgon hade han för sina egna berättat, att de den dagen
skulle få ett högst egendomligt besök: en gumma, på hvars rygg
djäfvulen red. Hans syster skrattade, men han bad henne då stiga i sina
skor. Hon gjorde så och strax såg hon gumman med djäfvulen. Denna
kom ock senare på dagen med sin börda, från hvilken gudsmannen
genom sina böner befriade henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
