- Project Runeberg -  Ny Smålands beskrifning inskränkt till Wexiö stift / 1. Historia /
iv

(1844-1847) [MARC] Author: Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Företal.



Förswarstal torde först behöfwas. Köpare, hwilka blott
wäntat sådant, som kan intressera på deras egen qwadratmil, kanske föga utom,
torde knota öfwer att en penning kommit att utgifwas för något, som de ej
förstå och ej bry sig om att förstå. Men intresserar det dig ej, ädle
Landsman! om en äldre Swensk historia kan utwidga sin synkrets utom Upsalas gebiet,
än mer om den kan sträcka sig äfwen till den ort, der Du bor? Om Du
offrat 1 à 2 Rdr för att bringa ut till de lärdas discussion en hop frågor, om
också i sin första föga utwecklade formation, hwilka, länge omtwistade, till slut
kunna få tillförlitliga swar, som öka wåra häfders werkliga innehåll, gaf Du aldrig
ut en större summa för ett mindre wigtigt ändamål? Är Du ändå missnöjd, så
torde waran låta sälja sig till någon, som för det ändamålet känner sig
redebogen till den uppoffringen. Kanske är detta nog sagdt till förswar inför dem
som kalla sig icke lärda. Den som anmärker, att Inledningen tagit för
mycket rum på Beskrifningens bekostnad, torde ge akt på, att när af 70 ark
Inledningens 33 afdragas, återstå 37 ark, hwardera med omkr. 47 rader och
wanligen 52 bokstäfwer på raden, då Rogbergska Bestkrifningen har 27 rader
på sidan och 34 bokstäfwer i raden; hwaraf följer att hela den gamla
Beskrifningen kunde aftryckas på wid pass 20 ark med den nya Beskrifningens tryck.
När således en Beskrifning af nära dubbelt så stort innehåll, som den gamla,
lemnas i prænumeranters hand för samma pris, hwari den gamla började stå,
så synes det som fås på köpet — Inledningen — ej förtjena annat klander,
än — de lärdas. Swårast torde ock bli att förswara sig inför dessa. Det
är,
säger Michaelis (Orient. Bibl. 1:83) och upprepar Ödmann (Flockar 1:
företal), omöjligt att säga något nytt, utan att tillika säga något
orätt.
Särdeles måste detta gälla, der en person säger det nya, som alltid
haft andra hufwudpligter att fylla och blott på litteraturen kunnat offra den
tid, andra offra åt sina nöjen eller sin enskilda hushållning, mån att lika
noga fylla hwarje embetspligt som de, hwilka ej ge en minut åt studier eller
skriftställeri. När man derjemte bor på landet och nödgas utskrifwa sina källor
wid besök på Bibliothek, men ej eger en mängd af författarne sjelfwa till hands
wid anwändningen, så kunna lätt ofullständiga undersökningar t. o. m. misstag
uppkomma, som warit oförlåtliga, om de fallit en person till last, som funnits
passande till Akademisk medborgare och således kunnat wänta befordran för sin
framtid i en stad med Bibliothek. Liksom jag nödgades öfwergifwa försöket att
öfwersätta hwarje bewis till de olärdas tjenst, fruktande att upptaga rummet,
der de, för hwilka det skulle skett, ändå ej torde sjelfwa deltaga i
undersökningarne, så fann jag snart att allt för mycket rum åtgått, om jag för de lärdas
tjenst skulle citera warje källa. Äfven en lärd, som will deltaga i lösningen
af de här framkastade frågor, måste gripa till de här citerade författare och
finner säkerligen der det icke citerade, äfwen om han ej sjelf erinrar sig hwarest
det finnes. Ehuru jag, wid längre eller kortare wistanden i Lund, sökt, så
widt Bibliothekets tillgångar medgifwit att gå till hwarje af Skandinaviska
häfdatecknarne citerad eller annars funnen och begagnad källa och granska den
efter förmåga, afskrifwande den, då behof gjordes, så har jag ej alltid funnit det
möjligt, särdeles der Suhms källor skulle uppsökas, att ofta mer än antyda för
eftergångare i lyckligare litterärt läge hwad som återstod att utreda. Hela detta
arbete måste egentligen betraktas som det första i en wiss riktning, såsom
winkar till grundligare undersökningar, såsom uttryck af hittills otillfredsställda
behof af historisk wisshet. Äfven en fiende till — författaren eller boken måste
medge, att Södra Skandinaviens fornhisioria i detta försök befinner sig, med
alla sina hypoteser och combinationer, i ett mindre embryotiskt skick, än de öfriga
skandinaviska rikens befunnos i de första försöken till rikshistorier för dem. Och likwäl
har ur dessa embryoner utwecklat sig den till konst upphöjda och öfwerhufwud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysmal/1/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free