Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 1 §. Swerige sammankommet af flera urriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Virdalattd.
blott på Sivea rike eller ock Göta derjemte, utan akt till
Sweriges äldsta Historia hör afwen dett folk-kassts, som in-
nu wid 1000-talet bewisligett hade sitt IVarendo lag och like
tvärende thing och som 1319 ännu hade sin Virda:lal)gniader,
som i Jönköping mottog Konungens ed 1·’irdttntokallinn Sma-
lenningnm. (Se nedansöt).
J dm grundlärde Dtt Schlyters afhandling om Smerlqu
äldsta indelning i landskap och landskapelagarnes upp-
komst, som wi redan anfört och till hwilken tvi hänwisa tdrazide
hela detta kapitel, yttras p. 9, akt dett frätt Götarne troligeti
stillda folkstam, som först nedsatt sig i TVcirend och det-i-
frått spridt sina små kolonier i det ännu så kallade Små-
land, aftvcn befolkat Mo hatad (i Skara Stift. men Småland),
och p. lö: Sedatt tvi tm tagit i betraktande det egentliga
Götaland, skola wi wanda os: till de i Söder derifan be-
lågtia landtkap, som ej ursprungligen ansetts hora till
Göta land. lVi komma då först till den mängd af små
landskapet-, som erhållit det Collectiva namnet Småland
(pl«rnl.) Sösottt stamort, liwarifrån det folk widare ut-
fpridt sig, som efter hand odlat deßa små landskap, skola
rni föt«st fästa tvår tipprmärksamhet PS det nysknamnch
TVarend, ebnrn dm har bosatta folksimm torde, innandcn
skida hit sramträngde, wid sitt första inträde i mört land
hafwa lemnat inbyggarne åt Bleking och Afske. Långte
stam (p. DLL-IQ yttras-: Kolonier, utan twifwel ursprung-
ligeii härstamnmnde från 1Varend, öro afwen !17ol)drad,
hwilket, till Skara stift hörande, afwen i jnditielt afseen-
de såsom förtit ar anmärkt, förenat sig med det det-till
gränsande VOestergötland«-Utan att dermed blifwa inför-
lit·wadt; samt de Norr tit belögntt Tweta, lVil’ta, N.
och S. UPde JIdt·e, Kinds samt N. oclt S. Tznstg bä-
rader», hwilka. på liket sött förenat sig med det Inirbelag-
na Ostergötland Hwad det redan i NTagnits Erikskons
Landnlag så kallade Calmttrna fogat-i (.«xilv«c«cin (I;-l-«-»–
transis) eller nu warande C.«.lmare lan utom Tutti) nsinte
Olattd beträffat-, war tvål afwen detta land, busars syd-
ligaste och förnämsta del redan i 9:de århundradet war
kastd under namnet Wibre, såsotkt fornt ar anmärk-« i
afseende pl? Kytkofot-fattningen förenadt med Linkö-
pings stift — — — men om det afwen ·i judicielt asse-
ende ursprungligen watit förenade med Ostergötland, el-
ler om det stått i förbindelse med Tio Harans lagsaga,
eller haft sin fat-skilda författning, katt jag ej nn afnöta
Dct sista finnxr jag dock troligast, i synnerhet som Otter-
götland ock- Olttiid (ttll lmnlkvt senare har utan twifwel
rak-tas Calmarna fogati) namnas såsom ttvå särskilda Lag-
mansdömen redatt i UTagnns Erikssons L. L. Zigzj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
