Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 3 §. Fornlemningarnes wittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.-
Virdalartd. «2s)
Birketrtis, en god l)atnn,anwättd ofta af tvära gamla kungar, efa-att
hwilkert matt finner tydliatt ruiner ester en stad, som ju miste l)t–
tat Birke, när näset derjemte heter Birkenä6. Folksllgnett tvet,
att der fordottt warit stad, innan Kalmar kotrt npp ’).
Ochi Birca döper sedan, omkring 85—l, enligt skembet·t,
Erkebiskop Ilnskat en kung Olepl), som winner stom segrar, lila-
gande äter östriker öster om öster-sjön under sitt östrike pS
fwtsnlka kontinenters (Vttrt Austi. 27 kap.) och i Birca träffar
Erkebiskov Unne en kung Ring omkring 937 och Unne dör oth
blir begrastvett i Birra.
Och ont allit deßa namtten känner Stvearnes kuttgasnga för
9:de och torde seklerna alle-intern Niir Tyska Christin i ll:te
seklet sökte Unnes gras wid Sigtuna, twiftade tnttn tvitl ei, att det
Btrea, YJZißionärerne från Tyskland så prisade, borde finnas iden
nejd, oer man nu sann Sweakungenz wille man tvål ei eller i
Swealand skjuta den för Tyskarne så angenämt namnkunniga sta-
den ifrån sig, ntett kunde dock ingen grttf upptvisa, ej ens ruiner
af den stora staden. Mart måste således antaga att dett tvar —-
lysande ännu 937 —- en ölets omkring 1070 —- "in solittttlinettt
tsctlncta". Och i Swealattd lände man ingen Christen kung Olof
före Olof Skötkonuttg. Lika klart det är, att Rembert sorlade sitt
Bircit wid Ostersjön, lika tydligt är det, att Adattt frätt Bremen
sökte det in »i M«ilaren wid en af denna insjös djupare milar-
Wid Osterfjön ntidt emot det Oland, btvnrs tusentals rui-
ner wistt sig tillhöra en äldre tid, ätt de Upländste, liggerniitsltden
uråldriga staden Kalmar ett Hagbt), i htvats kyrka ännu 1763
sanns öfwer altaret en målad ,el)ttru då alldeles urblekt tafla,forestsl-
lande förmodligen ett Christen kungs begrafning, helst underskrif-
ten war, enligt Prostett Löfmans beskrifning. . Hir tvarsr K.
Olaf begravE Vä dö biotop — —- — Och på Högaltartt stod
en konung Olof —- man uppgiftver Skötkonung —— jetnte
troenne helgon "). Men tvi må tviil wid detta allt minnas, att
en Tysk Mtßiontirbiskop, enligt en samtidig nrknnd, tverlligett döpt
en kung Olofi ett rike ofri-att kar-mark, men nedatt om
Swearike — tvid ett Birra. Ester Unne, tvittnar Ahlqtvist,
sinnas flera öar nämnda i Kalmar skärgård och ett bi) Unnestad
i Albike socken på Olattd bär namn af honom. Dettna tn) ligger
något norr om Borgholms urgamla slott. Ett Rinkabv (kung
Rink, läs Ning)iHostno, som tillhörde scdnare ett klosteriKtttmar,
må dock lemnas. Det ösriga sol-drar uppmärksamhet, helst då in-
’) Löfgr. l. c. p. 27.
") Det är dock ej osannolikt, att Attskartz toan K. Olof räknats till
helgonen i denna ort. Anik·tzt«s och Nirhatsds trtiitltttt tJörn-at- H trä
ett urgammal Attac-lasta i Osterqötlartd Wideqtn irriteras-stativs
Beskin :: IDE-. K. Björtr qk quqi ert) ert ötdtse K- Olof lått
Skötkonung attgiftv.tk«- på Mtttkarvd ocks.i utgamla ?lit.trtaftt.
Smäl. Briktu l. 401. Mottne ock i Sniearikek «
Ny Smålands Belfr. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
