Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 3 §. Fornlemningarnes wittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virdaland. 27
lande pä sin höjd — ministerportsölierne. Deremot ar det ganska
rimligt, att twä kungasinrer fä fördela det efter Bråwallaslagetfdr-
enade Swerige, att den ene sår det gamla Ingialdswåldet,
Swealeinderne och IVestergötland med hufwudstaden i Upsa-
la; den andre Haraldowälder, Virdalaiid och stergötlarid
med hufwudsttiden i Kalmar-, den berömde handelsstaden, wida
bekant i 12:te seklet, såsom en gammal handelsstad. Men nu ar
att märka att at Haugi ar Jsländska och att det på Pudaser-
ket heter utiKalmarna. Begge orden betyda thingshög. Kalrn
synes roara Smäländningens bredare uttal af Kulm, Kuml-
lat. amiral-i.a, hwars rot lär ligga i gimmel, likt kamelens puc-
kel eller hals, som giswit oß gamla G:bokstafwenstecken. Biskop
G. Wallin i sin ashaudling de ers-mo serb-«- calmem införd i
Jos. Ik. scient· Ups. 1749 p. 6. Upplyfek att Kalnt. i S« Stvekige
betyder ooMs septett-femtio- merjw, vete-sk Zeræstettttiox, (fåiedes
sådant högar sottt Gamla Upsalas), öfwetsåtkattde: etmues erei tre-
nuelaa med: lötom oß gö till Kalmar-nm kissom Kalmarsor-
dom skrefs) —). (Jhre upptager ordet Kalm, åsoni på Gotland
betydande stenrödfja.) Nu betyder Haugr uti Island, enligt
Björn Haldorson, Rask och P. E. Müller, SMHI matmor-m- ,
Höj, Gravhöj. Den Jsländske författaren, som skrcf at Haugi,
rådde ej för, att wi ej sörstodo att dswersätta honom ").
Och samma urkund, som upplyst "att den Kung Björn wi egde i
9:de seklet, kallas at Haugi, ar ursäktad för det rvi tagit honom
såsom boende på Håga, "en gärd i Bondkyrko focken, å mil srån
Upsala", ty han skres att Konuna Björn befastade den stad,
sonr hette «at Haugi", och att förlägga en hufwudstadinwid deii
andra hufwudstaden synes föga rimligt att antaga. Emellertid
känner Rembert en slik befastning nära Birra, dit folket i Birca,
som ej Wak befästadk, kunde fly (a(l civitntetir, quæ itu-tet e-«nt,
masugn-ny Frän Birke-stadens ruiner, jemte Birkenas "’) go-
da hamn, ligger Kalmar z mit. Och Birkestaden befinnes ega an-
senliga lemningar as murar, källrar, grund-valar efter hus och
eldstäder, meii efter ringmurar synes intet tecken —- allt anmärkt
as Löfgren (l. c. p. 28), sotn likwal anser srångåendet af Adams
af Bremen mening wara en steckenpferdsridtl Detta iii-rea iNem-
bert, sii ossyldigt, har walltit hela oredan-
Akt Bi1«(a, Bykca Warit ett appellativnm, hwilket Mlßi0-
närerne öfwersritta med Paxm- segni och pron.-, skiljande det frätt
«) Se Sw. Dipl. n. 1066 för är 1292.
") Wt·borde annars kunna sluta, det Kalmars betydde en stor, aske-
ligioo culr märklig hög, deraf att en dylik i Bleking ännu så kal-
las. Se Blekinge Hist. af Sjöbor 2: p. 330. J sjelswa Swearike
synes ordet ha hast samma betydelse. Tltminstone ligger der utskal-
mare, med sitt Kalnrare kulle tvid sjelfrva Mataren-
"«) åttanl skdrlsnser Bjärkeneis, men folket uttalar björk soin Belsk i
tna an .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
