Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Har här funnits ett Virdaland och Virdafolk? - 6 §. Isländningarne efter Tyskar - 7 §. Virdafolk eller Småländningar - a) Namnets härledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Virdalat1d.
vlll. Glesiswall (Bemstenskustcn) och Reidgöealand
det transbaltiska) med slademe Bitburg, en Uth- regni ,
da Cnrerne innehade denna ort, och llrbs «-,z«i«« kPilkkaZ
Polwka mojlkaen Plinji -«2«J«.ss. J)
Delta allt mar te Danskas Oli1«ikeslt, TFT-nannornas ri-
ket-, som i Elbe seklet lslefioo fä cmytljiskt bekante i England ord
Irland.
Wi hora hår inskränka mår specsekunders-ökning till Vår-
endglogsagan , särdeles deß 10 Harader och Tweta ocls Ulisia
hasad inom IR.:lm.:rIPa lagsagan eller n. ys. svek-is stift, ehu-
ru wi forluslmlla os; rakt all i helhet ofxoerlslicla
7 §. Virdafolk eller Småländningcu
O) Nanmth l)cirledning.
DS ännu 1319 "«1."ie-dalac»mmn och Smslåndningar med
honom skulle på FJalaocd sin Konuna mola, och täcke-likna emot-
taga samt folja honom till Joufooitig, dei· Kvnlllth borde Vir-
dar och alla Ginsländningak sin ed snärja, lnvslla ester af-
lang ed borde folja honom till Junahack«, oct) term allt loar «e«e·-
ter gammal kil-skatt ocls sednastele af Elbe-FF så ar allt skal
att antaga, det Viti-al-, såsom ett lifdeqt namn med Små-
land-singer, mar den folkstams-. namn, soxtt satt signerite små
landm. TThdliaen har dem namn samma rot, som nnmnin Ver-
end, Per-und, kal-un, Vera-iS, l,’«.:ril:g· PRurdcnnn kok
orts fordrar fall-less m grundligare uoomalksanIlnk, helst ett folks
äldsta landa namn kurrandelsö ar tel alzsta historiska datum, solll
later sia uoospåra om samma solk.
Wi lnisnsa da« etymolog-sens has skall lsel1«aoas, wio slinkan om de
låta skeppelwotlen svid des; stranden-, samens som wi mal ock kun-
na ha «m«iJ-1 us-!i–«i-Iilii". Mcn låtom oß salta ulfljnstlam
ockua på djupet! Wl gä om bord på saker farkost.
Halle-loker aruudcanle i bet lärda werket i Ane- band cle
nomimhm lucki Sc via-s, ar, att frän de ord, som beteckna lins
och spli, sjelfwa sprak-.er karnmlop, som skolat mix-veka hoaee kau-
kar, sa snnininaom ulgart , hmari han finner spar till en manlig
cult af ljuset (solen). Ljusem namn i lik-smälek lslifnwr dej-fors
for honom rolch till m oräknelig stam as ord, som utmärka in-
«) Abalus eller enliat annan lasart Adela eller· Abach, ar ett af dc
namn, Pliumö fnumt aisue de Vi«-1·o:sl’a hornilens-länderna. Trht
kan l« hämtats ur kil phoenicisk foksatkaee, som sls utmärkt enskog-
land. ANSI ::x«: Ab ilah ar ett ställenamn i Phoen. skrift-en
Benton-, enlin Mefe:1iast;, sivi alm: djup skock.. Mon. Phoen-
P. Joh. Km Caledka kran-al mlwcla det stallc,«der 1 Austars tjo
ett .-»)»«« laa :zZrax-nfsapetas.5hsia beknstenelkusthi ,somandra slems-
lcinder. Avalois, inlmaaare iNioelnugarncslasIleeoerlauoenL Bar»
Rsiffenbel"a: ett Lllvolois finnes dumt i Nederlaud) torde ock lus-Goe-
niciska språket akt tacka for sitt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
