Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - b) Sägn om ett Trojanskt nybygge i Småland - c) Troja minor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tik-minnen. 89
lätt af andra kunna anfallas. J l4:de seklet lom till Oland en
som uppgas sig som ättling af de gamla snrsiarne i Troja minor
wid Rhen —- Sigismund de Hornes, hwars grafsten med Hornet
på sköld och hjelm och årtalet lsjll ännu synes i Persuas kyrka
nära Horns kungsladugård (Olands Hist. af Ahlqrvist 2. 1.
Tob. 4.) Och hwatå stamlafla från Chal’les de Haslmjnf 856 har
lika mycken säkerhet, som andra dylika. (De la G."2lrch.XV:31).
Hwad orimlighet ligger i, att en citt sorut kommit från samma ort
till samma rike?
Då det ligger inom möjlighetens t. o. m. inom sannolikhetens
grans, att wårt åldstii historiskt kungahus i Virdaland egt de fö-
regisna anorna frän "Troja", må tvi fiista på det Germaniska Troja
närmare uppmärksaml)et. commfssfaiz lians-le akt-listans i Bru-
xelles har bland Uppeyeefieses till Climnigtze rims-er ele Philippe-
Mos-stress (om Cliosslemagne), utg. 1836, 1838, meddelat en gam-
mal chrönika om detta Trojanska rike.
c) Troja minor.
Hin wid Rhensiranden hade sekler igenom den öswertygelsen
forlltfwat, att lie-gemen Valter-styre sexa Gullan-tik som hår haft
sin hufwudort, sått anlaggd inom sig cn Trojarilk koloni afHec-
kors att. Läg sanning till grund sor denna sågn, och ar Kclt af
Phoen. nrsprung, utmärkande deni, som byggde grafkanrrar, (se
p. 53) så år ej besynnerligt, att ett Tan(ais) tempel fanns hår
i Germanici tid. Tr) då war det tydligen ett Phoenieiskt ny-
bygge, hwarisrån Grekerna hämtade Latona:Pl)oebus-culten (Tha-
nits-Baalscnlten) och dit de walfårdade, således ock det stille, dit
några slagne Trojaner kunnat taga sin tillflykt, för att jemce etc
odlade folk åter grundlägga ett samhälle. Att Sturleson ost ur
de källor, som hår upprrinnit, rvisar sig heLt antagligt. Liksom det
heter i Estekspråket till Gylsagionning, att Ali-Thor cir Heetor och
i Efterspråket till Eddan, att Ais-Thors söner kommo till Phry-
gien, deraf Friggas namn härledes-, som rvar Odinssönernas stam-
moder, så år har wid Rhen Hektors «) sosr Fraireo grundlägga-
ren as kolonien i Sicambrien (der Ascibnrg ligger). Franco år,
enligt forn- och medeltidens satt att förklara folknamn, Frankernas
stamfader. Hans son ar Sicaniber, hwars son är Priamus,
hivats son är Hector, hrvars son är Troyrrrg, hwars söner aro
Tor-goms orts Trojades. Deßc drifwas frätt Sicanibrien och an-
lägga Tungris 897 s. Chr. (på andra sidan RhenmidtemotColn),
samt Verona, det Drusus sedan anlade Bontia (Bonn). Troja-
des anlade Xanten (’l’«)jn mina-) wid Rhen; ty det war, heter det,
den Trojanska dispertionens wana att uppkalla Troja, deß flod,
portar, torn och byar. Torgoti lon Tungrnrs hade Teutho till son
och efterträdare. J hans tid anlades Nostr. Hans son Agrippa
-) Se ofwart p. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
