Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kap. Urminnen - 1 §. Fanns i urtiden någon beröring mellan Virdastammen och Grekerna? - d) Nederland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
95
ända till Löjlighet. Försökeir att i Ryßland leta spåren af de fram-
tågande frvenskarne hafwa ej rätt welat lyckas· Deremot är tyd-
ligt, att man fräts Swerige trängt in åt Ryßland.
Ais det uppenbar-t, att Skandiriaver äro Germaner, så
må tvål någon forskning bestås för att kunna utreda, huru Ger-
maner blifwit Skandinaver, men huru der kunna möta både
hos Ge–»1m«·trallo721ayiies och ekfat-taxins tydliga spår af måld-
rig beroring med Asiatiska iden-, som akvarlemnat sina Asiatiska
uttrycksformler i både de äldsta egna skriftspåren och i klaßiska
författares underrättelser pri ett sått sotn ej synes fullt förklarligt
af härstamningeti från Asien —- en härstamning, som efter all
ethnographi träffar in med alla Europas folkstammar. Ty år det
okritiskt, att tala om de Asiater, som konmro till wår Nord,
så är det ej niindrei strid med wettenskaprn att hylla den rakt
motsatta skepticismen, som först med Munkarnes ankomst börjat
tvår Historiii. Det phoenicilka alphabetet, hwars qwarlefwa i
rvåra runor wi torde oemotsägligt ådagalaggt, jemte de länkar
mellan Phoeniciska skrifttecknen och Upsalarunorne, sont tvi stammi-
sat wid Medel-· och Atlantiska hafwets samt Nordsjöns och Oster-
sjöns stränder, sätta, som tvi hoppas, frågan om detta samband
mellan Asiatisk och Skandinavisk förchristligeultttr utom allt twif-
wel.
Hurrr skall knuten lösas, utan att hwarken snndt förnuft
eller werkliga faeta och data i Historien behöfwa ashuggas?
Språkets genius år wißt den säkraste rådgifwaren. Wi ha redan
anmärkt, att den wisar till Tyskland, desto tydligare, ju närmare
en Skandinavisk stam bor nämnde land (med undantag för Dan-
skarne). Men Ti)skan delar sig i 2:ne språkgrenar:
l) Högtyskan, som ursprungligen talats i S. och medlersta
bergländerna, blifwer Tyskarncs skriftspråk, kanske till en ej så
ringa del genotn Luthers Bibelöfwersättning på denna dialekt:
D) Nedertyskam som talas på nordligir och westliga hafs-
kusterna och blott i Nederländerna uppstigit till skriftspråk. Wi ha
wisat, att det språk bland de Skandinaviske, forn bär den tyska
pregleit bäst qrvar, är särdeles likt det Nedertyska, således det som
ännu talas af menige man wid de stora flodmynningarne frårr
Rhetr till Dim. Hwar låg deß kults och kulturs utgångspunkt?
Det må ej wara, af mindre wigt i wår historia, än Buddhaspåren
wid Kaspiska hafwet.
Att söka inwandringswägen frän Ditnas mynning in ät Ryß-
lands och Polens ödeskogar, der Sklaverstatnmar woro hemmastad-
de redan i Taciti tid, således tå sekler förrätt Norden numera får
anses befolkad, saknar stöd af språkforskningen och swär twertemot
Antiquariernas upptäckter af de äldste fornlemningar i wester, de
yngre i öster i tvår Nord. Ja, ju närmare wi femte både Oster-
och Nordsjön hinna forska ofrvan och under jord i det fordna Ger-
mania, desto flera spår möta oß der af gammalt betryggande-mot
Urminneu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
