Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 1 §. Skandinaviens färgor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåker fekelberciktiirig. 129
gnu-te 7ravaz02eog, då naturen indelas i menniskor, wilda
djur och tania samt foglar; dels utmärka de tiden, året, beteck-
nande i den äldre djurkretsen de 4 årstiderims stjernbilder. J
2154 år betecknade de, enl. Euseb. Saloerte (Hetul. Wetensk. l:
47), solstånds- oj) d.1,1,jemningspunkterue Ester wintersolståndet
nalkas solen den stjernbild, som roar en wattuman i etr ystem,
men en eldman i ett annat: TlJor ljwaras Thorömånaden har
sitt namn och som sjels kallas Rödlkägg.
Thor är en man med eld, en man wid ett ara, Ares hos
Proeopitts. Ester tvårdagsjemningen nalkas solen oxens stjern-
bild; han mar hwil, ty warblommorna äro öswe1·l)nfwud bwita.
Hwitt är lefttadsrvaretrs, barndomens, oskuldens färg. Ester som-
marsolståndet nalka-s solerr lejonets stjernbild. Deß färg är gul,
sorti sommarens sädesar, och lejonet år uttryck for ynglingens och
mannens kraftfulla werksamhet. Ester hostdagsjemuingen nalkas
solen SkorpionenQ eller, euli t andra Ecliptikor,Kwkodilens eller
korpens (6rnens) stjernbild. iguren iverlar, meu har alltid den
blekblå eller swarta döderiö färg, som passar for en arstid,dä na-
turen utlrlommat och de fallnade bladett och toißnade blomtnorne för-
multna till jord —- en bild as ålderdomens mörkt tid. Nu för-
kortas dagen alltmer, tills wid Julsesten solen börjar nalkas den
stjernbild, der man tyckte sig se en elen-art med purpur-lågornas
färg, sinnebilden af den återkommande solen , som äter tvar sin-
nebild as uppståndelsen ur döden.
J ett smattkoustbok, Psemimnomzsclrfa sia-montern, htvarttf
ett fragment är tryckt i Basel 1583, finner nian qwarlefrvor asen
antik kalender: en menniska, en oxe, ett lejon, alla betvingade,
och en krokodil, som på Egyptista planispheren innehar Skorpi-
onens plats, erinrande, att deßa4djttr woro tvidtbekauta bland hed-
ningar. Korrseit war nattgudinnaus symbol, liksom höken war
dagsgudencL Det war saledes i en högre grad presterne kallades
hökar, ätt der de kallats korpar. (I)k: sainte C–oix: De gam-
les Mysterier, p. 213); liksotn icke-presterna i en högre grad kal-
lats lejon (de förswarande, riddarne), och i en lägre oxar (de
arbetande). W) Att man i Leire offrade hökar (i brist deraf,tup-
par) wid solfesten, har Diethmar anfört och Hallenberg utförligt
förklarat. Med blicken derpå, förefaller det oß ej underligt, att
Lodbrok, de swarta båtarnes kung, liar korpen till famnärke. Wi
undra ej eller, att korpen synes i tvår fornpoesi ha klingat be-
ljagligtist af alla sogelnamn.
de 4 särgoma ha uråldriga anor. Deße stanna ej hos
Romartie, som räknade 4 hufwudsärgor: l)witt, rödk, blått och
grönt. Domitianus tillade 2 "t·actioncs" wid kappkörningar, en
kladd i guldgult, en i purpurfärg-tet. Wi sinna, att redan i
Mosis dagar 4 huswudfärger utmärktes. De uppräknas, dä frä-
«) Htvem erinrar sig ej härtoid det fort-åldriga uttrycket: oxett som trö-
stax, och sons Paulus förklarar ej angti oren, djuret-. 1 Cor« 9: V.
xcy Smalande Beskr. IL-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
