Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 2 §. Ligurer, ett folk i Norden för omkring 2500 år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelberäkniktg. 133
tillbaka, än när pcrmbref och språk woro de äldste källor-ite. Ge-
ologen och Naturforskaren kunna pä den punkt, dit wettenskapen
nu hunnit, swärligen undgå att bli Antiqvarier, ont ock många
Antiqvarier ex pisolesso afhälla sig frätt geologiens och natur-
forskningens studier. Wi ha sett Hr Nilßon på sin iväg "divi-
nera" twi nyttja åter ordet medsyftning på det wälbekanta omdömet
om v. Linne) samma factum, som Avienng l«eskrifwer,eller att den
folkstam, som (ensamt) nyttjade simredskap, redan för emel-
lan 2 och 3000 år sedan upphört att sinnets häri S. Swerige
Word-ens Ur-inw. lv h. p. 93). Klart är neml., att med Hi-
milco bronsen inkommit i S. Skandinavien. Cn af de naturens
binderunor, Nilßon upplöst, må anföras, andra till ledning wid
hithörande forskningar. Järabarken widjTrelleborg är kastad öf-
wer torsniäse-bäddar, under hwilka på botten af det forntida
wattnet, man funnit knifwar, spjutfpetsar och pilspetsar, af flin-
ta, då man deremot ofwan på Järabacken mött metall-urnor med
aska och brända ben. Denne backe kan, enl. Nilßon, ej ha fått
sin n. w. bildning, om ej då Osterfjön under en wäldsatrk rörelse
stått 100 fot öfwer sin n. w. höjd. Här är således ett bewis om
Cimberfloden, kraftigare ärr det sjelfwa Pl)ilofophen, Ciceros wän
Posidonins (f. 105 före Chr) afgifwit om dcn flod, som förstört
Cimbrerniig hencwist och jagat dem "frän yttersta öarne på andra
sidait Rhen". — Mer äti z mil utanför Falsterbo ligga emeller-
tid gruppwis på hafsbottnen i torfjord stora trän med rötter och
grenar, ännu, som det synes, alstrande brrnstrtt —- Klart är att
Ostersjön ej kunnat stä 100 fot öfwscr sin närwarande höjd, om ej
under en naturrevolutiott. Denna måste wäl ha warit ett mot-
stycke till den revolution, Samothrakiska sagorna bewarade hos
Diod. sic. lib. 5 e. 47, uppgifwa, hwilka Geognosterna, enl.
Humboldt, nästan adlat till historia, hivar-igenom allmänt erkäit-
nes, att Swarta hafwet, som warit bwad Kaspiska hafwet är äti-
nu , en stor insjö, inom en tid, dit minnet hann, blandat sina
wågor med medelhafivets. Sa räckte de Cimbrers minne, hwilka
170 f. Chr. blefivo kända as Romarne, upp till en "flod", som
må anses för en förmälning mellan Ostersjöiis hafsfru och Nord-
sjöns hafsgud, lik den, Slunothrakerna ihågkonnno säfotir firad
mellan Neptunusi Medelhafwet och Tanaia eller Neithedi Swar-
ta hafwet. Geognosterim ha lika skäl wid den danska, som den
grekiska archipela en, att erkänna folksägneng grund. Men man
må ej anse, att imbrerne stodo, ännu stänkte af Ostersjö-nvägor-
ne, framför Marii härar, ehuru wi ej å andra sidan fökella vß
med den lärde, font anser Cimbrcrnas uppgift ha Warit en af de-
ras mythista fornsäg-1er. Rimligtwis hade både Oster- och Nord-
sjön gjort djupa inskärningar, derrvid den sednare nedstörtat harts-
alftrande skogar, hwaraf bernften kunde bildas för de äldsta tider-
na, der Kategat nu skiljer Geotland (Jutland) från Götaland,
och derigenom kommit hwarandra ganska nära, förrän de rusade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
