Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 4 §. Odens ankomst till Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» säker sekelberöknirrg. 141
810. s. Ragnar Lodbrok *) s. Anoundns. s. alfd.
tung yte; ån t) ilde.
—- ak-
840 fl. Björn Jernsida’«) s. Sig.Ormöga s.Gudröd.
870. Oleph W) s. Hardegon. s.ErikWäderh.s.Halfd.S-v.
dör 885. din- 865.
900. Ring. . s. Gorm. s. Björn. s. Harald
(reg. 50 år) ärf.
dör 937. dör 938. dör 935. dör 34 äss.
Wi finna här att de 4 motswarande lederna dö i sam-tia
decennium. Srörre sammanstamning mellan chronologi och ge-
nealogi må ingen kunna begära. Wid framställningen af 9:de och
10:de seklernas fornrninnen, skall full bewisning följa för det som
här finnes afwikande från wanliga genealogien i den Upsaliska
kungalängden.
Det är da i 1:sta seklet rvi skola fiska uppträden hos utländ-
ska författare, forn kunnat föranleda en presttast att wandra till
Mälaren. Härmed iir klart , att roi frängä den gamla tanken-att
de «Asae" (ej Asiater), som anlände, föregifwande sig fly för Ro-
mare, tvoro frän Asiens gräns och det blifwit så uppskrämde af
Pompeji wapendän, att de ej trodde sig säkra för honom, förrän
de roandrat genom otaliga bördiga landtstrcickor, som ofta ännu
äro ganska glest befolkade, till Sigtuna, liksom det lätt begripes,
att roi ej förena oß med Hr Franckes nya gißning, att Afarne
woro de för Romarne från Karthagos ruiner flyende Punerne.
Tacitus skillrar deremot ett uppträde, som pa decenniet sam-
manfaller med ofwan bestyrkta tidräkning och forn gjorde en prestskara
tett Germaniens hufwudternpel huswill. Wi åsyfta hans uttryck om Cae-
sar German. i Annai. 1: st: De (Romarne) jemnade med jorden
det mest namnkunniga tempel hos de get-maniska stammar-
ne, hwilket kallades Tanfanas. (Celebensimum illis ger–
tibus teirrpium, quod Tanja-læ- vocabunt, solo æqvanlur-.)
Detta ställe har pä ett obegripligt fatt blifwit af de lärde
obegripet. Mart har, utan att betrakta sammanhanget, blott
etymologlserat tysta ord, under den obewista förutsättningen
att det Ivar ett tyskt natnn «"). Och bewis hade behöfts,
helst samme Tacitus hinner i sitt Genua-tia äfwen en fram-
mande tult- som han anser f·or en Jsisdyrkan. Mart har i
trakten af Neapel funnit i en inskrift Tanja-tex snor-nm (Gudii
«) Jntager Dublin 830.
") Bltr ofta nämnd 840 — 880 — liksom fadten 830—60 i steka sommare-
steirnntande Anne-elen
«") Oleph lefwer en tid efter det Austar dött slis-
"") Deutfch seirt rnuß daa tvort, sa er Grimm D. M. 50. gißande pä ett
Petris-mm som borde betyda Hanok-, af Thafian, Angels. jets-ere,
Ilkfvm· San-fri kommet af safti , liktval erkännande detta »med andra för-
slag for tanter getvagte tnuttnaßungen in einer tvüste dts ntchttvißeni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
