Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 5 §. Elfwor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saker sckelberäkning 149
tar, Jotek utmärker de Götar, som woro fore Oden, börsar
styrkas af allt flera; derotti nedanföre. Att Dwergtnarnnet ut- i
märker Lappar, lär bli matigas mening, ester Pros. Nilsons «
bewiöuing, ästvett om andra anse, att namuet stundom utmär-
ker, ställdt jemte obäkliga Jättend, snillets iifwerlässenhet ösrver
kropps-styckats och således ej der angifrver något sjtamforhallam
de. Act Elfwor är det mythiska namnet på Elfboar således
Norrmäm är fleras tanka. Wi tviler härwid blott nämna, att
Grinun (D. M. p.·248) härleder namnet af Elf, Ang.-S·
Ylf, Hans Sachs« Olp, utmärkande sådane, som kunde sor-
waudla sig i Ulfw.:r. Nn är klart, att Alvisumlö benämningar
ej äro ethnographista,utan mythista och att en stams religiontvar
trolldom för stammar af annan religiott. Annn i sorks barndom,
ansåg Värendsbonden att Norrmännen kunde allmänt trolla-. sär-
deles att de egde herratvälde öfwer wargartte och kunde tredski.ftr
dem på oß efter behag, en tro, soni· sikt ny styrka, sedan 1719 en
fadan "Wargtid« uppstod då wargar följde deti strat, de äter-
tägaude soldaterne, som ofta i snödrifworue funnit döden, hade
walt, för att återfinna sina heutorter. Cn tiggerskrr kunde ännu
i början af u. w. sekel t. o. m. af slrestfruar tillnviuga sig stora
äfwor genom att säga sig wara «fr n Danska Norge’. Cn man
font återkommit stått K. Carl Xll:6 dödsplats , hade lärt att fiirtvattdi
la sig till en tvarg och wisade derpä prof, när hans hustru twif-
lade. De famlade höi starkar. Hari bortgick. Cn tvarg åter–
kom. Hon sprang uppi stacken, men han bet i hennes röda
strumpa. Då mannen sedan äterkotn, satt en röd tråd ur strum-
pan ännu qwar mellan hans tänder. Elf—uamnet och deß my-
thista uppfattning hade inkommit från Tyskland. Dxt utbilda-
des från derr ethuographista pregel, det tydligett har i Alvismal,
till uttryck for en koomogonisk myth, då en seduare resterion al-
strat en mythosophi bland Odinsdyrkarne. Sielfwa namnet Elf,
Elbe deras Adami Got—elba (Göt·arnes Elbe-flod), torde ha sur rot i
ulfweirs namn, helst stoder, som öfrverstvämmade, tidigt liknades
tvid ormar-, nlfwar och dylika skadedjur. Sedatt iifwergirk nam-
net till uttryck af högre förmåga, än menniskors. Deir som ut-
rättar storwerk, hwilka ansetts för andra omöjliga, kallas i Nor-
den alfa liodl)i: alferuao sällskap. J Tyskland kattas Smeden
Wielant köttigs Elbrsricha gescll. Att tofs-rit sagor känna både
ljusa och mörka alfer, torde utmärka, medan ethnographiska pre-
gletr war qwar, att Norge befolkat-:- både af de hroite Alvi-o-
nes) oil) swarte (8v-1I-rlunes). Annuär drägtett hos de hogrettppi
Norge boende mestadels l)wtt, då deremot i sydligare trakter den
trässitez blå. Pä Island, det Norsta nybygget, ha olika trakter
också deßa olika färger. Wi hänwise till framställningen asSkan-
dinavieus färger l)äroswau. J det utwecklade mykhsystemet
togs häras sedan uttryck för både engla- och djeflabr reppeh
sont torde inmängts i Asaläran, sedan större insigter i Euntidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
