Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 6 §. Joter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelberöknirtg. tät
J Fund. Nor. nämnes att Kwenlandlåg avsikt-i Hafsborst,
som går till mötes wid Gandin, och som kallas Helsinqiabotm
Dm, som ej kunna fatta, huru ett rike kunde gå frän Hleßö till
F wita hafwet i tider, då man nyß synes funnit kusten framför
ögleßö och ännu ej funnit Norge, päminna wi, att Kategat eller
Gunder tväl kunnat kallas Helsingiabotn, af samma skäl som
å begge stränderna wid Sundet kunnat fästa namnen Helsingör
och Helsingborg. Och att det skctti följd af handel med slö
eller gles d. ä. bernsten, är en mening, som ej saknar stäl. sitt
Helsingabotn här mäter en Gandwik kan tvål förstås utan all
flykt till polcirklens grannskap. J Sagatt om Hromund Gripßon
berättktr Blittd en dröm, att honotn tycktes, det en grym orm
låg»om Svyawellde. Erk dylik ormbugt heter Gand. Kari då
ej Ostersiöit, som bugtar si omkring Swerige, ha kunnat få
namnet Gandwik af ett foli], som kallade hafwet för Midgärdsi
orm, förrätt Hivita hafwet ännu torde warit käirt af Hläßös
grannar. Säkert är likwäl, att Sagcm om fornjotarne eller
om Norges uppfinnande fått sin n. tv. redaktion, sedan man
lärt käntta Hwita hafwet och de Lappar och Finnar, fom ännu
bo i deß grannskap, liksom att förf. tagit de namn, han funnit i
äldre källor, efter sin egen tids foreställniitgar om deßri namn.
Dectrt hör till regim i Sagoskrifning. En lärd kritik hör till
sällsynta undantag.
Huru högt upp i tid-en går då Finwedeits och Virdalands
uppfinningar , wid satmnanhållande af inhemska källor med de
utländstelt
Cnligt Fundinn Norregur woro de 3 ur-rike:1 i S. Swerige
Götaland, Finland och Qwenland uppfunna före Norge. Men
Norge (Tbule) är tydligen ett bekant land, då Pytheas besökte
Norden omkr. 400 f. Chr. och enl. nhß anför«aSagan,hade upp-
finningen af Norge skett af folk frän de 3 tu)ßnämndcriken, hwil-
kas kungar räknade gemensamma anor med en foritkittt,1pä .t;3li·1ßö.
Meri Hleßö och deßgrannskaper synas först genoiti Himilcos ko-
loni tväckta till någon art af cultur. Det wisar sil; således, srim
om wi först mellan 500—400 f. Chr. f. ha anwiöning pli Smä-
land säsottt funnet , ehuru liksom Norge hade folk, förrän det fanns, de
nämnde länderna i medlersta och södra Swerige wäl ej träffades
folktomma. Uppfinningen skedde från westcr af ett mera odladt
folk, frätt hwilket sagornas äldsta källor rimligast l)ärstamnmde.
Kolonisterne med puniska runor torde säledes wara de som finna
Ioters, Finnars och Qrvriiers redan befolkade land.
Ioternamnet har utan twifwel liksom Alfcrnamnet både sin
ethnograpbilka och mytholophitka ålder. Uti Aloisuml gäller
ännu den förra. När ord sedan behöfdes för begrepp omTitaner,
om en werld af onda makter, hwilken bekrigade Gudawerlden —-
föreställningar, som torde inkommit med Odm — sä bekrigade
Thor både Jättar och Pyßlingar, uttryck for onda makter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
