Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 7 §. Vaner - a) Vanahem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 Fornmiiinen utan
karms ett Denemark. Halland kallas ock Danabygd i Sturlas giva-
e, R) så kunde frän begge deßa ställen Danskar ntseglaz då
en Schelde-slod sratnrullade i Germanien, kunna Schaldingi få
tvål tvara från deß stränder, som frätt Sköldungathronens gratin-
siap. Cn mera tvettenskaplig ottr ock mindre patriotisk kritik har
redan uppträdt i Danmark och med den sanningskärlek och lär-
dom, sotn der i allmänhet råder, samt de wid ade vinr, som allt
mera utbreda sig, är allt att frätt denna sida )oppas för Skem-
dinaviens historia, liksom det mesta tvi derottt weta är frnkt af
deßii lärdes outtröttliga ifwer och förmåga att elda andra till ef-
terföljd. suth cuiquei
Ottt ocksa litet af den nyß antydda patriotismcn ingåtti sjelf-
tva wårt bestiit att ransaka häfderna, för att tillse om "Smäländ-
ska folkstammen« under årtusen bliftoit lika förbisedd i källortte
som hos deras bearbetare, så wilja wi liktväl wakta oß för allt
brott emot tvettenskapen och tvänta med tillförsigt det wittnesbör-
det af dett opartiska granskningen. Sanningen har warit tvärt
enda mål!
Då frågan är om Germaniska stammar, hwilkas häfder sy-
nas belysa Virdaland, sa stanna tvi med allt skäl förnämligast
wid den Gertnanisla stam, som förträngdes frätt Tyskii bernstensi
kusten af Sklavista Vender, font således bodde i Virland [Vi(r)d-
land?] pä Strinnholms charta öftoer Skandinavien eller mellan
Weitxps«elti och Samland, således de Geras-miste Venderne d.
ä. de Venedi, hwilka Tacitus fann sig ej kunna anse af gemensam
stam med Sartttaterne.
Wi ha häroftvan p. 112 sett Plinii tvittnesbörd att Genua-
nerne sjelftve försäkrat, att de särdeles eftersträswat att bebyg-
ga Skandinavitka stranden gent etnot Tyska bernstenskm
sten! Detta afser tvår ceras försttr sekel.
Petrris de Duisberg slrifwer i Chron. Prussiae i 135de seklet, huru
de fordne Prenßiske Letterne berättar-e, att de Gennaner,Letternas
förfäder undanträngt, haft stamförwandter i Swerige, som biträd-
de stna germaniska fränder i deßii strider. Det fotk, som biträd-
de och tvid Weichseln uppfört ett sfanötverk wid namn Sweza,
regerades, hette det, af 9 konungar, MIT-) tillhörde således sanno-
likt dctt Svevttka culten, om hwilken Tacitus berättar,att den spridt
sitta styrd-nötr. Forsman-tonen exckciius colleclus kuil de fortis-
simis Dano–unt, Forsmqu Aorregzorunh qui Go. Att de ant-
la fjetswe anstigo Northegi, Norvegi etc. ega lita tvidstrtickt ety-
delse som ,Not«ttnanni, siottjro ofta.
«) Hakan Hafanßons saga, 286 lap.
") De talladeo, säges det, Gatnpki. Motitte ej det Gave, htoaraf Ge-
pida bildades-, ar ifråga och detta Ncsiow Iapetidei«, sotn tydligen skulle tvara
Japyetæattetk Noteti torde liktval ingen söka i Javhewnanuxet., At det-
ta Gampti eller JampFi (jamntsi) ej det Grekiska luft-Yag,
latitte itiempsal, som tiuyorde 2xne Numidiske kungar, hwilkti tvi hört
nämnas och htvilket namn der torde tvarit liksom Pharao i Egypte:1, M
–- –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
