Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 7 §. Vaner - c) Vanernas qwädekonst eller poësi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Åger ska-gata hwarlsröin har den konst, J kallen skaldskap,
sm upprinnelse? Brage swarade: dertill war upprinnelsen denna-
Gudarne förde krig med det folkslag, som kallas Vener. De af-
talade ett sammankomst för att sluta sred -—· — wid ett kar,
hivat-i de spottade. R) Gudarne tville ej attdetta fredsmärke skulle sör-
gås otb skapade deras den»n«ise Qwafer. Han är så wis, att
ingett kan flaga honom nagon ting, hwilkct han ej kan reda.
Oan for tvida omkring i alla länder, sor att underwisa menni-
skoma. Ett gång korn han hem till gästabud hos Dtoergarne
Fjalar orl) Galak. QH") De dräpte honom och blandade honung i blodet,
som samlats i kittten Odrärcr och karert Sätt och Bodtt. AMD-«- Detr
som dricker det mjisdet, blistver Qwridare och margkunntg. De
sade s.:, att Otoasrr drunknat i sin wisdom. Jättett Suttung tog
mjödet stan Twärgartte od) söt-de det till Wikberg, der Gunni-Zd,
hans dottet«, skulle Det tvärba. Skaldstap kallas det-före Qwasers
blod, Suttnnga mjöd, Nitbergs HHHHD ntätstet m. m. Odcn
utslirxe :;".i te Nio malmers arbete hos Jattett Suttungs broder
Boge, lnvilka männer- han retat att dräper hwarandra. Besiis sa
Gunnlod osl) drack ut kittleit och de 2 karen, hwarester han i öm-
kepnad begas sig titt Asgård-, då han ntgjot det godtt skaldener-
dcc inom, men salige skalders rnjod utom den mur, hwarostver
han fliskg, ta Suttung hann bottom. Je)
Astjstar ej tenna berättelse i myti)stil, att Asarne bodde of-
toan Tsartamc oeb Janarne ofwan Vanerne, liksom Swealand ätt
ligger ostoan Götaland och Göta ostvtttt Vicdarike«.2 Cristina ej
härmed Sntrarne, att de l)emtat«tvisdom från VancrnecT Armjöd-
kittlen ej ett cup-« Stewe-amt Ar Mjödet ej ett flik af honung
berkdd krya-, som sanns i Norden, då Pythcas besökte dert 400 år
f. Ci;it«. bekanta bem-,«-cnskt:stett? ·
sil-gas synes följa, att Vlntxrne offrat drickoffer (tvi så fram-
deles se nagoc om Aio-smed- ellerOl-runor) oct) att wid dessa driijosser
qtchden uppstäde (sa sjöngs Volqua wid folisamlingar).
Cxwädens ursprung kallade-ö Qwasir (cjm"s betyder i :Ile«).: du sjun-
ger). Otvasir är Virdarncs Brage, erkänd as Asarues Brage for
liirotttiistttt·e.
J· PersiXaII är tovid: qwäda, i grekiskan czöw·l-T.ild.(2-va-
do. ",Jt«an«sor v sattes sedan ofta k liksom i Vint-aviats m. m.
sornmtnnen utan
«) Tetsita besnnnerliga mytl) synes toara föranledd as en folisägnz cinnn
qtoar bland Frantstnan och Värendsbor, att alla ormar stundom samlas
oti) stsotta nt naget mä samma stalle, hwaraf uppkommer något kloksiaps
alnrantc, enligt toar stigit, men ert diamant, eul. FranFa sägnen
") tOxsinra ej namnen ont tsim i Battista borstet-? Se htirostvau p. ös-
««) Neith, ta Neith tvar Bani-knas gudinna.
"") Honng sir i Grekifra mythen en bild af tvishelens och Scingens gaflva.
Tsc- .—ssrade ät Arn-Ao som Bietts Gud. Man sände Hyperbotecrua frätt
Delphi ett Llciniatnrtcmpcl af war, för att toisa dem utseendet as det Del-
bhisttL Paxtsan 10. FI-
n Spjx af Mimer och ukdabkunum så wi snart se wiv stolte-«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
