Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 7 §. Vaner - d) Vanernas förhållande till qwinnan - e) Vanernas lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Fornminnes- utan
tväl föga till tapperhet genom löftet, att komma till Seidkokerjkatt
efter döden. Oih då Odinsreligionen ej wisak aswiunor till Val-
hall, är här tydligen en annan religion i fråga, då qwinnor wi-
fas till Frej«1. Och siullc qwinnan offra sitt if i striden, behöf-
deo toäl också slika uppmaningar till he«nes uppeldande.
e) Bancrnas lag.
Sturlefon yttrar, att då Njord tvistades bland Vattertia war
han gift med sin egen fysterz ty det war efter lagett tillåtet-
(Dera«3 barn woro Frej och Freja)« men ibland Asaene war
det förbudet att gifta sig med a nära blodsförwandtetc Af «
Ægisdretta 36 str. se wi, att detm war en förargelse bland Va-
nernas grannar och bundsförwandter Asarne.
Harris år klart, att Bani-ena woro en frän Asarnaskilld stam,
med egendomlig lag, fom tydligen förutsätter egendomlig religion.
Ty en slik egendomlighet, font syners ha, enligt hivad Plitto redan
anmärkt, sjelfwa naturkiinflan emot sig, kan sivårligen ha blifwit
borglig lag utan grund i religionsförfattningen.
Spåret af «de gamle Egyptiste gndarne", hioilket mißionarer s
iBelgim oboer-klagade, möter här ohöljdt. Den «del af Swe-
derne som offrade till Jsi6’«, kunde ej wara okunnig om, att Jsis
och Osiris, som twillingar, enligt nu)then, förloavats i moder- ’
lifwet. Dettei synes likioäl ej sa fattadt, att soskongifteiallmänhet
idar rätt, men da kungasonen förestod regementet oih kungadot-
tken offren («-), torde det dlifivit ansedt tillåtet att deße gifte sig med
hivat-andra, långt förrän Ptolomasns Dionysins blrf formäld och
famregeiande med sitt syster Kleopatra,i följd af fadrens an-
ordning, och Kleopatra, ester deii äldre brodretis död, blef formäld
med deti yngre, Ptolomceuö puer. Faders förordnande häntyder på
sornsed. sitt ta Neith hade qwinlich facerdoter redan i Phara-
onernas tid, atnnårkeö, med hitmvisning till ett namn i 2 Mos-
V·, af Geseninä
DLI historien möter giftermål mellan syston på Kreti1, ansed-
da såsom ej anstötliga, så anmärkes, att Kreta witr bebyggdt af
prester, som nuvandrat nr Egypten. E) Men nr-inwänarne på
Kretti kallas Idceer ock) dent bebygga fedait Idaberget wid
Troja. Se ofivan p. 80 och 90- Seden war inom den högsta tunt-
1igt-P1«cstliga slagten lika hos Per-ser, Meder och inbyggare wid
Swarta hafivet, foin af den smarta Diatm hade sittnantn. THC-)
Wi innna ej frannvisa spär häraf tvid Tungris WIE) eller Tro.
is mists, men stål äro att undersåta, om dylika ej finnas och
om ej slit sed ivållt1t, att, enl. Tacitus, Tungrierne först kallades
«) K. Höck. Kreta Göttitig· 1823. Frej XM. 820. Palmblad.
") Edda Hanniea lll. 365.
"«) Tnngri, som sjelfwe raknade anor frätt Ida, förfögo Nertttofseppet Med
majt och segel (Griimn D. M. 159.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
