Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 10 §. Heruler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 sort-minnen utan
hanns. Der bodde Ganter (1’ocvroz), och här mellan Dana-
folket och tharne fingo de ett land att bebo.
Marcherouten wisar tydligen till sydwesiliga delen af Sweräge
eller den del, som ligger söder om Gbialänderne. Meri som i6:te
seklet utan allt twifwel Skånes bördigare kuster nog hade sina ega-
re, som ej gerna mottogo en inwandring, utan hellre wifade den-
samma till ännu ouppodlade trakter långre in i landet,så torde detej
wara ett hugskott allena, att hårrvid påminna, att Hernlers namn
bos Piuoscopius skrifrves Tirols-loj = FEIXOYJIOI= Verit-
loi: en flock (diminut.) af en Per-stram i Verlandet. (Se hår-
osw. p. 75)
Ett annat minne af de fråii Donau till S. Sivertge inwan-
drade Hernlerne klienter deit utländska historien.
J Kejs. Justiniani tid (han dog 565) hade Herulerne uti
Illyrien dräpt sitt kung och under ett angrepp af republikansk if-
wer utrotat sin gamla kungaätt, för att ej mer besrvåras af kun-
gamakten. Men besivårade af många små tyranner ångrtide sig
folket och sände legater till de fränder, som tågat till Norden, i
bovp att någon ättling af den gamla kungaslågten der ännu kun-
de qivarleiwm De bedrogo sig ej. Tivetine bröder Todasius O)
och Aordos ") foljde såndemånnen, beledsagade af 200 Hernliska
ynglingar-, till Illyrien. Deßas följande öde förmäler Historiett
oci) behtijtver ej hår upprevis. Wi erinra blott, att Hernlerne i
denna tid woto ett i iorrldshistorien ingripande folk. Odoacher el-
ler Odoacer, en Hernler, blef kuitg bfwer Italien, sedan den siste
Ceeiaren siontuliis «Lliigiistrtlu6 for-jagats år 476. Han återinförde
åkerbruket uti Italien, regerade med wisl)et och mildhet, upprätt-
höll de gairilei lagarne med kraft och tillade nya,. som mycket be-
rdiittttas»af nyare häfdatecknare. Hari biet på ett trolöst sått mör-
dad as Qstglssttske konungen Theodor-is 493. J Sagoskrisningens
tid rvoro Heiuier och Odoacer stållda i skugga och Göther och Di-
drik i ljus-; det torde blott bewisa, att de förre tecknades af ficti-
der, de sednare af landsman eller männer· Att Hernlerne dödade
orkeslösa torde dock mara ett grundad uppgift. J« Odinskulteri dö-
dade dr; seg sjtlfive med smärt-Budd- J Smålattd ha, enl· Löf-
greii, Atteklnlibor omtalats, med hrvilka sval de d-dades« som ej
sjeliwe orkade gå till åttestupam seden, som synes ha haft som-
ma grund, settr de af lag stadgade utwandringarne eller landets fat-
tigdont. «
Spridde sig ifrån en slik inwandring, af en stam med en mera
bildad hedendom, den cult och hedniska hyfsning, som spåras i de
Eddifka sångernas Vrrlaitd?
«) Toste, som skiljes från Thorsten, naftan nttaladt sottt,TeTsdktvakiVäk-
end annn i for-ta seklet ett ej omanligt namn. «
") Senixdeacher roar ifrikk for åkerbruk, htoaraf haii torde burit sitt
namn, tir ej omöjligt, att enne hane landsman burit namn af ärder
fplog).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
