Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 12 §. Eddiska fornminnen - b) Völund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelberäktting.« 189
gett, bröt derwid benet, tnett flydde n. lt.öster till Jernbergen. Cj
kan Wertnland«oth Dalarne der åsyftas. Dettrr war i 12:te seklet.
Ett hamn på Oland kallas i Kumle Jerttlucke. Kanske
Bleking? Se Geogr. regist. titl Jöl. Sagorna p. 187.) Httr ej
der driftoits jernhandel«·2 2. sinnat-ungens land, Finwedentor-
de ej bör-ii öfwersättas med Lapponia forn sker i Edd. Haun. 2
T. p.4. Eddan har Alfalioth Z. Nydnng och Titdttnchi Hel-
detrbuth. Edd. Hautt. 2: 885. Eddan har Niduthr, Niata
Drott, som wanligen öfwersättas med Nerikes Drott. Geijerrrtr-
för, att Niflungaskatten, eul. säzn i Nerike, stulleförwaras under
en rosenbuske. Schlyter atnnärfer, att Nerike, saft räknadt till
Sioealand, roar en koloni af en sydligare stam. Tydungia i
Virdaland är kändt·
Tett folkstam, som kom ifrån Rhen och som ker dräpt Faf-
uer och tagit den statt, hivaröftver denne ortu ringlat sig, det är,
sorti förstatt att öppttrt Rhen ett tth mynning och derigettom göt-er
lätt att upphetuta den guldmalm, hroaröfroer han flöt, hade tidigt
gjort sig bekant med jernet och dröjde sannolikt ej länge, förrätt
den samma i Jiirnwid, i det först anträffade Iernbärarlandet
lärde bearbeta dett lätt åtkomliga Jertmralntcn. Te inflyttade kätt-
le ock ioäl assättningsorter för sian goda sioärd.
Denna stam hade törhända tidigare än nägon upptäckt jer-
net. Pä det genom ett folk af Vanist giftobalk tttärkwärdira och
derföre äfwen bemärkta Jdaberget i Plnhgien,upptäckte Dakjthlerne
efter ett skogs-brand en sovstäder-, hwilket föranledde Jernets be-
arbetnitn EQ Syftar ej derpti versen i Böluspa, huru striden
inkom ptt dm förttt lugna Idatoallen? Afweu koppar-malmens
upptäckt tillskrefö deßtr Jdeistrt Daitoletx W-«) Deßtt Dakthlec
öfroereusstätnkna fä med K«abirerna, att utan förblattdat
detu.- Te feduare ses på phoen. mitttt med ett hammare och
en orm, toißt betecknandesnällhet i smide. De ät«o kanske oftast de Nordens
dtvårgar, hwilka ej äko Lappar, utcm en symbol af snittets
styrka, forn besegrar armens. Destedtocirgartte(k-xo« s,-oz) tala
derföre alltid samma sprer med sina fambhggare. De äro ej wil-
dar,.utan, enligt Aiois säng, af Asarne sjelfwe erkände som lä-
1«0111lets11’e. Geuotn kolonisationen frän Troja uppät de store flo-
drrue, äfroen Donau och Rhen, ända till Westerhafroet — Hv-
perltoreerlandet — kunde denna dioärgarnes trollkonst att smida
spridasodih det« Thrier attlaggt Hludauas tempel toid Rhen. De
Walthariga Niebelungarne i Nederlaud — Phoeniciska kolonister-
ue — kunde sedan upptäcka jern högre upp i Norden. Dä en
kuan frän Troja minor- jagats bort och nedsatt sikt der Værim
g.:»r,·ders wallar uppkastateö wid stranden («-·e p. .’37), fä kunde
wal ja snuiningout utsträckningen af detme dliibelungs toälde hin-
sy) lät-mont- Strotrtat. t. p. 420. Marm. Ox. efter-it. 2.
") Diob. 5. 64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
