Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 12 §. Eddiska fornminnen - c) Helge och Hodbrodd - 13 §. Karl och Grimm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v
säker fekelbercikning 195
batte, dess första, som framställer Sigurd rådsrägande ett Orakel
om sitt framtid, dm andra, omtalar Fasnch dödande-.
Bisynl)ildar,qss.oida upptager alla siath runor-ett samman-
drag as deii inkomna stamnienswisdonc. Bokrnnor nämnas jenue
de öfrige. J de följande Cddasangerne förekomma utförligare franc-
ställningar nr samma sitgokret3.
Johannes Magnus har infört åtskilligt, sotn erinrar härom,
i Stoensia Historieir K. Hnnding är for honom dcit 23:dje
inrikes lungenz szotedråd deii 25cte. Denne är en Negners son,
krigar ined o.h segrar öswer folkslag, som bo i öster, saint Roe,
kung i Darman Saro låter en Dausk kung Helge besegra
llmiJiiroiiJum Sveciie lit-geni. J ZNagnus låtsk- Hotehråd om-
tjonuna i Danska kriget, genom att drunkim under en storm wid
äter-färden. Helge blef sedan kung i Danmark, enligt hans an-
inärkuing. Oin k. Dag ioet J. M., att han, såsom ioanligen
J. M—i kungar, nndcrtufwade Rysiar och Danskar, ainvändan-
de derioid äsioeii Skäniugar.
Sa knytet synes nian af allt kniina sluta, att as allt hivad
Jaländsta fornstrister innehålla, ej blott Ynglingasai an belyser
tvsiisii kir-ritens lungasaga, utan att, likasom hon bestralar Sivert-
riketss forntid, Cddaqwäden hos Särnnnd, 2:dra delen, ej sakna
allt ljits for dett stams minne, som bodde blide innan- och utan-
för Ostersjön. Och will Swea.·:annnen räkna anor frätt Asien, sä
torde Virdastannnen cga lita rätt att räkna sitt bord från Troja,
neml. i närmaste hand ijzt mix-or·
Wi erinra nu om det som förut anförts i srdje kap. 1 §.c·)
Sedan wi haft tillfälle läsit det insor v. Linn-ö af Sinal. natio-
nen i Upsala 1749 hiillna Talet as Sam. Krok, Prostsou frätt
llrshult (i Arrh. Siiiol. 1 P. n. 32), ha wi funnit ätt sivämre
att för en tillfällighet allena förklara sägnernas Trojeiiborg,
Troja-usla, Troja skog tr. dä de träffats inflätade i sägner ont
lktW drabbningar ni. m. Dctnära finnas hwtta berg, soin pri-
stas bliswit sa ntaf bälbränning af stupade fienders lik te. Och
sielsivlt beskrifningen as bröllopssesterne, som der höllos, synes be-
höfwa en sednare iinvandring som förklaring, tyi det fattiga Sina-
land kunna deßit plägseder swärligare ha utbildat sig till all det
chevalertka, deri framstår-
13 §. Karl och Grittt.
Om K. Karl och K· Grim sinnes ett högst utmärkt skal-
destycke med både alliteration, aßonans och slutrini. Det skiljer sig
wida frätt de tvanliga i de Joländska sagorna Allfclkda MMEIKI
källor. Johannes Magnus har träffat i sina källor 2:ne flitigar-
af dessa namn intill hivarandra, citerande «nrminnes siventka
wisor". Kiirl efterträder, enl. Joh. M., K. Bothivild, som synes
warit samtidig med K. Adil, saledesJ lefioaude i 6:teæsetlet. (Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
