Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 13 §. Karl och Grimm - 14 §. Fosterbröderna Asmunds och Eigils saga. Sagokungar i Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söker sekelbereikpting.
Ståtli , tvältalig och mild i blick
Han olkets allmänna lof ock sick.
Man hör tvål sällan hos nyare en språkklang lit denna:
Hialmar nefne er hardan man
gardttr i eggia psalme.
kiolldu vænit stysir hann
Og skiptir biottutn malme.
Wæntt gnlle Virda gledur
Og veiter stryd med brande
Harek nefne eg Hjalmars fedur
Helldur Biarmalande.
Björner öftverfätter Virda med mätt, således anses det lit-
tydigt med Per-Viran Men då det här oftare förekommer ån
manligt (annar6 ytterst sällsynt), är tvål skäl att här-tom erinra
sig Virda—lit·i mannens namn.
Är dettit stat ment ej en isländsk öfwersättuing af ett Virdifkt
poäm, dertvid m ngtt ord bibehållits, såsom begripliga i Island-
ftan, ehuru språket som fådattt ej blef så rent? (T. er. swenska
jord) Jngen mvthologi mötet-, utom att ljusa tärnor hemta de
fallnes andar till Vidris heim (Virdaet hem ?) Deri erinrar det
om Oßiatt. Jnga orimligheter förekonnua, som snarare utmärka
en äldre än yngre tid inom sagobildningen.
En långt mera poetisk anda möter oß th i deßkt rim, än i
Eddans fornyrdalag. Det ligger långt närmare de swenska, tysta
och engelsta foltwisorna. Se Sw. tk. Litt. 2 496 f.
14 §· Fosterbröderna Eigils och Asntunds
Saga.
Sagokungar.
J 7:de Kap. heter det: det är begynnelsen af min faga, att
stinger hette en konung i Småland (lit-i Smith-Kian hans
Drottning tvar Ingeborg, Bjarmar Jarls dotter af Götaland.
DC hade 2 barn, sonett hette Eigil och dottren Asu. Cigil råkat-
M gåttg i skogen en Jätte, forn tog honom att tvakta sina getter,
fastande 2 tunga stenar med iernlänkar om hans fötter. Nutklläm-
pas den ända från Homeriska stillringen af Odyßens i Polyfean
grotta ofta förekommande fagm, huru menniskan, innesluten i
en Iärtes grotta, ber-öftvak honom begge ögonen och flyr- Här
eldas ej jerngasslen, utan anwåndes ändå med Jättenö eget lie-
gtftvande, på det Jätten må som katten, hivats ögon han önskar
i stället, se i mörkret. E. utkommer sedan ur rottan genom att
slakta den största bocken och ikläda sig hans inn, när jätten
skulle tresivtt på sist bock, att ej fången hjelpte sig ut« genom ho-
nom. Cigil omtalade sur saga hos sin drottning, som dereftee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>