- Project Runeberg -  Ny Smålands beskrifning inskränkt till Wexiö stift / 1. Historia /
206

(1844-1847) [MARC] Author: Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 17 §. Kungar på Bolmsön eller i Finweden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206 Fornminnen utan

ne Traldotter, hon frågade morfadten om sitt fäderne och han upp-
lyfte henne, att hon tvar af äkta fång och hög börd.

Ståndar ej Angantyrs Mullhög på Samsö,
Sal i djupan Sunnan skärettl
Dä qwad Hervot:
Jag ilar nu Skatt månde de det
Fader! att söka « Niigon ega.
De framlidne Den skall jag taga,
Fränder mina. Otn den eljest ej förkommit m.m.

Sköldmön klädde fig forn karl, kallad Hewardttr, fick befälet
bland en- Vikingaljop och anlände till Satnsd. Rykten ont spöken
mota, erinrande att har iir dett Brittia-ön, bwarotn Procopins
hört, att allti dödas "fjalak" fördes dit i djupt nedsjunkande datat.
Utan fruktan ilar H. till grafhögarne på ön, der hon ser högfpen
same brinna. «) Hon gick mellan de störste eldarne (fåledes woro
många grafwar utom Arngrimfönernas) och hann slutligen till Ber-
serkskäcnparnes grafrvar, då fornfången införer henne sjungande till
hantnarne, fom fofwo under trädens rötter: ")

Upprvakna Angantyr. · Gif tnig nr grafwen

Dig wäckcr Hervor, Swardet härda

enda dottren Som åt Swafttrlami

af din Svafva. Dmärgar smidde

Efter flera böner, slutligen beswärjelser, öppnas högarne, lä-

gor flä upp och en röst höres-:

Hervor! Dotterl Med trollstafwen mörka

Hwi kallar dtt få? Hwi rasar du sa? m. tn.

nekande att Tirfing fanns i grafmenz men när hon ändå fortfor
med beswiirjclfer, förklarar Angantyr, att om Tirfing kom ur graf-
wett- skulle den spilla hennes heltt ätt. Hoa fortfor dock med be-
fioärjelfer, stående med hjelm och brynja, försäkrande sig mata fär-
dig att taga fwärdct också ur den mest flammande eltrett lom lekte
kring de framlidnas hamnar. Ntt tvar fwärdet i hennes hand och
hon qtvadt

Jag skattar det mer, Iln om jag Norges

Konungars like! Ktoita bure;
hwarefter hon slutligen sjöng:

Hrdilen dti alle! Det tyckes mig-

Bort will jag skynda. som mellan himmel

Lugnt dwilen i högen. och jord jag fwiifwat

Hädan jag ilar. · Omhmärfd af lågor-

«) Möjllgell Cllkålldth PA deßü bög«11«e spetsar fyrat-, för de ont nättcrne feg-
lalldsö tjenst. Gotland intogs först af n. lv. stammen, för att dit "infora
tldcn", htoarcfter ntan alltid såg den ött. «

") Sedett frän medelhafweto Vlsiatista kust, att plantera träd på graftoar,
ar har iakttagen, liksom då Skanska kusten, der koppen silllls i högen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysmal/1/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free