Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 19 §. Reidgötaland och Glesiswall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelberakttittg. 211
att ntan i Reidgötaland ej hade den Upsaliska Odinscultenz liktväl
toar ef folker ntan religion.
Hotet inföll. Wid Gripo å —- Gripstvctld, enligt Suhtn—
fann Anganthr de nio trälttr, som i nedta HandasiälldödatHeidr.
och flytt undan med Tirsing. ,
Angantyr stämde, strar fadren tvar mördad, folket till thing
och togs till kung, men gaf löfte att ej sätttt sig på sin faders
stol, förrätt han hämnats hans död. Han höll, som redan är
nämndt, sitt löste. Men hans broder Hlandur, Hejdrekttrs son
med Stoastt, for« nit funna-s att besiiktr Anganthr och begära lan-
daslifte och fä sitt del: af spjttt och lansar —- och alla pilar, —
af fä och boskap —- orh gnyende qwarnar —, trälinnor och trä-
lar —- och deras byars —, dett gränsande skogen —, som nti(r)k-
vidnr heter — och lttnden sonc shelig —- för trogna folket stäudar
-——, stenen den fagra —, som ständar wid staden —, hälften as
allt hwad K. Hejdrekltr egde — af folk och länder — och gull-
ringar roda.
Wi bedja otn npptttärksmnhet pä detta arsstifteosorslag.
Tentplet i lunden lselkrifs thdligetr genom en lund, font helig
för trogna folket ståndar- och en fager sten som ståndar- wid
stadett. Fager torde betyda rttndformad. Wi påminna om den
runda stenen i lunden Pä Cypern och toid Urdashnlto brunn, lik-
som Frekeftett i Hodbrodds rike at Haugi. sk) Angantvr qwademot:
Broder! förr tnättde brista —- i rödaste blod — och kalla spjut —-
tnöta hwarannan —- och strängen kämpe — i gräset bita-innan
jan Tirfing —- i tu delat·! —- C«lfeft-dig Hnmblitthättling —-
Arstvet jazz skiftar. Hari loswar dä 1200 kämpat-, 1200 hästar,
1200 swenner, som stoldar barit, htoar man tned en guldked kring
halsen; Hwar mttn mätte sig mö uttoälja, öftver honom sittande skul-
le silswer höljas, öfwet honom gängande gull begjutas; hwar
hatt framgick stulle gallringar klinga och tredjedelett as trogna fol-
ket lemnas. Mett nära satt Gißor Gtitnngalid, K. Heidrekurö
fosterfader. Hari tyckte anbudet tvara för stort for ett friltebarn.
Det ordet stved djupt hos Hl. och han- for till sitt morfader Hirn-
nakungen. Hans land, sotn läg i wefter," toar medelst Einerknn-
dur stiljdt frän Neid-(s)«ötaland. Hrttt tin hämnas ordet ot1)sam-
lar en här, enligt solkwisornao wanliga arithmetiska method, upp-
gjord till 2l4,500 — lika fritt, som nät deßtr wisor lätet ett Jät-
te tvara mils hög. Bort mot Httnalandet (Sklavernarz land)wid
den stora skogens gråtts låg en jetnn kal och i dalen en stor och
fager borg. Dett ägde Hervor, te. Angantyrs syster och Ortnnr
hennes fosterfader, sotn woro satte till wärn mot aHuttt1l)ärett.-7EST«)
.) Sc oftv. kao. 4, 12 s, c). ,
") Motttte ej Joinsborg, som räknas sedan tillhöra· Herottro ättling Harald
Hildetand och dennes ättling Sttttbjorstt2 åk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
