Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 20 §. Virdakungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 Fornminneii utan säker seketberäkiiiiig.
ar, att i saiitina trakt, der Jol. Sagortia titmtlrkii att han sprang
af ivrede i hafwet,f då eii fosterfader gentemot bestraffade honom,
eller i Karelieii (»i«cyrialabotn), i förra decenniet funnits fik-kanor-
diskt bildade ättehökiiir, hiviir med sitt ivärdttad fOßians «greniga
kiimnicl") pa toppeii (litsom på Angantyrs hög pfi Samso)z men
en större än de ofrige och på den fanns en sten och deri med
Virdarunor Ivar-. Cn hästsko synes afbildad jeitite runoriie. Se
Rune-nio og R. p. 251. På tab. 24 i Mon. Phoen. synes en
långt tydligare hästskobild, men lnoilken Gescniiis på goda grun-
der förklarar svara en månbild, oaktadt dec är plats för en kring-
la, som saknad på den Karelista s.k. hästskosi uren. Wi kunna as
hivad som anföres i 10:de kap. sluta till nymaiistecknets wigt för
len folkstam, hioartill Jvar hörde. Den förnämsta historista åtti
Värciid anses ioara qwar i Ulssaxarnr. Deßiis älsta sinnebild är
en dylik halfmåne, som den å Jwars graf och Pl)oeii. monumen-
tet, hwilken, rimligtwis obegripeii, utbildades titt något, som kal-
lades Ulfsax, Ulds.:x. Jivars krigstiig till Northmnbertand an-
ses af goda kritifkii författare ha kunnat ega rinn, oaktadt Engel-
ssa källor tiga-Ut) Det blef sedan eröfradt af LodbrokssonenHalf-
dan och från 878 till 952 beherrskades det af en Skatidiiianifk
kungaätt· Mcii Danmark (Seland?) synes forst under
13. Harald Hildetand ha tillkommit. Daiifka iirkutider
känna ej, som ivi redan iiännit, Swar. K. Eriks Historia, skrif-
ioeii omkrin t288, folier wißti det äldsta sin tids iviirm och
uppräknar anska monarker från Saruchs tidz men låter näst före
Harald Hildrtaiid 5 riten finna6, som denne förenar under siii
spirat 1) Skåtie, förut regeradt af Vorcar, Harald Hildetands
fader och est-ei- Borcarg död af Haldan hin Starke, fom slogs på
Seland af Vesete, då Borears son Hilderetin fick fadetiieriket
- Skåiie, 2) Selma-, fokitt regeradt af Hiindinger, Z) Fyen, för-
ut regeradt af Hane, 4) S. Jutland, föriit regeratd as Hother,
ö) N. Jutland, (N0isvici»), söriit regeradt af Regner. Aniiars
iippgifwer eii ruiistcii, foin Worm afritat, att då Hiindiiigr war
knnnnngr i Sialaiid, da ivar Budar knnnnng i Skatte, da
ioar Haninurg kittmnngi satine, dii war Hakanr kiniiiiing i
Jutland, da war Noi-rad trimning i Laland (Jchsells Hofd.in.)
Ciili.it Sato ar Rörik femte Hunding kung på Selaiid. Allt
nasat-, att drömmen om en ganiiinil Dansk Moiiarchi före Hariild
Hildctiiiid mästc ofwergifivaa Honom med sitt stora rike återfin-
na wi i 8:de seklet.
W
«) Dahl-tian anser dock denna tystnad ivid en tid, då Eii elska Annaler sipp-
gifioa nianaa ringa händelser, betyda, att Jivars ugelska färder aro
diktad-c. Mojligen har Jinak Widtf. förblaiidats af Joliindaene med Ing-
Wak ellst Jill-ik, Lodbrokdsoiieii, i 9:de seklet, hivat-ii namn i Eiigelska lxi-
sioricn ar ioißt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
