Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 Kap. Fornminnen med tidräkning. Fornminnen ur 8:de seklet - 1 §. Harald Hildetand. Bråwallaslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8:de seklet. 219
maste, enl. P. E. Müller m. sl., wara mellan Gotland och ösra
Smålaiid. Likaledes nämnes-, att Ring nedstiger ur en stor skog
Kolniirk, då han möter Harald, der en flygel hinner till Vatå,
den andra till Bråvik.
Om tiden ar swärare att asfluta undersökningarna Suhm
lät Harald .dli kung 276. Wallman antager att Bråwallev
slaget stod 6d0. P. E. Müller och N. M. Peterseii, angiswa 730. Tor-
faeus antog 733. Bredsdorff sinnet 770 rimligast. Wallmans
beräkniiig är ganska grundad , så snart man bemärker Annalerna , der
samtida och närboende anteckna om Ragnar Lodbrok och hans söner
såsom leta-ande nngesarett sekel sednare,ån tvära kalkyler, uppgjorda
på genealogier, förut kommit att antaga. 780 synes oß neml.rimli-
gast, då segrarens son eröfrar Dubliii 831 och dör omkr. 865.
Huriidan war den politiska ställningen i Skandinavien före,
hurudan efter det stora Bråwallaslagets
Wi ha sett, att före Harald Hildetand woro kungar i en
mängd danska riken. Om han skall anses för kung också öswer
Danmark, så få wi likwal ej glömma, att den stora monarkin
strax ester hans död sönderfallit,ty då kommer Hisiorien snart ined sitt
ljus , och minsta tecken till en slik Universalmonark öswer Nordens
alla riten kan da ej upptäckas-. Det ger ej högt begrepp om fasthe-
ten eller äldrigheten·as hans Monarkista sammansättning.
Följden af Brärvallaslaget skulle wal bli Sweakungeiis öt-
werrvalde atminstoiie i n. w. Swerige. Meri äfwen detta har då
warit as kort waraktighet.
Om Haralds ljiirledning weta wl föga med wißhet. Hans
sliigtskap med deii Jrvar, som besegrade Jngjald, kan wäl ej be-
tiviflas; men uppgifternas män d intyga blott deras owißhet. Först
låter Saxo honom wara son a? en Borear med en sköldmö Gro, «)
’) Gro har tydligeii warit besjungen t mer än en folkivifa, som Saro träf-
fat. Eiiligt eii dylik är hoii dotter a en Swensk kiing Sten-tig, och
hennes hand sökes asen dansk knng ram och en Jätte. Fadreii utlof-
rvar henne till Jätteii, men Grani tvill befria eiine nr Jätteno wald,
toiß att ega hennes hjerta. Föi: detta ändamål eger haii sig till Gothia.
Slriir under resan mötte haii Groa, utstyrd i Jattaro dragt med hedim
ioilddjiirsklcider, ridande till ett bad (en iiertyiisjest?). Strofer nr
foltivisaii häri-iii öfwersiittiia i bunden latinsk stil af Saro. Grain, som
synes lvara en Skansk stilig, beger sig i all tysthet till phinnia,
öfwerrinnplande der Phinnernaii kring Siinible, hivar-s dotter ar Sigiie.
Hari har söner både med Gro, soni red till lögningofesten och Signe
frckii Phiiiiiia. Deße fötter fostras hos 2 Jättar. Deii ene Jättens dotter
heter Hartgrepa, som hes Saro sjunger en ivisa af 70 stropher, ihivilka
hoii uttalar sin kärlek för Hadiiig, Grams ok Sigiies son. Hoii år dock
r« Saxos ögoii en Hera, som kan förwaiidla g i olika figurer; men en
stöldniö, sent kommer i manlig rustning. J Scalda känner man Hart-
grepa font en Saga, en Veleda. Allt synes ge tillkänna att Saro följt
en folkioisir, skildrande uppträden, som tilldragit sigiljaiis närmaste grann-
stat, der aniiii Harstgisepai lojeträg ligger niira llrdarbriinneii i den
ort, der sköldniöstrider omtalas af hwarje ninnn och sinweden ligger iii-
till, fjelf gränsande till Gothia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
