Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 1 §. Virdalands stats- och religionsförfattning i början af 9:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
de af Christna bekännnelsen ut af riket. Ty allt delta gjordes
titan Konungseno wilia oe utan hans budh af almoghcns sam-
haldh oc eghnoni wilja. Dä k. Anonndus anföll Birra, under«
det K. Björn tvar i främmande land, anmärkes Stäthällarcns
willkädighet, Det-redan kungen war långt borta, 2) emedan matt
ej nu i hast kunde sammankalla a) herrar-se (P–incipes) och b)
allmogen (1)0puli Inullilud0), hwtlkclf söljck, att kcgcklll cll i
wigtiga ärendet mäste, dä tid war, rådgöra ä thing med sviket,
derivid herrar och allmoge franistodo säfoisi summan af folkmaktem
Dä Anskar sedan kom till k. Olof i Birra, anbefalld af k. Oric i
Danmark, sann han kungen omgifwen af en stor mogha af hans
folke; han böd kungen till gäst i sitt härberge och plägade honom
ärliga och wäl och gas honom gäfwor, hwaraf kungen blef glad
och swarade rörande Ansiars begäran att fä predika christendomen:
for nokrom arom waro präste oc tlärka här iRikeno oethe wurdho
ivtorifne aff almoghanom oc solkena här i riker oc thet war
wtan konunghenö bildl) oc hans vitn. Thy tör tak ingale-
this gisna mit orloff ther til oc ey dyrfvis iak stadfästa thet
thn bedhi6, för än iak hastver haft radh medh minom gudhom oc
tak hafwer hört almogheno wilia thernm: far sielfver medl)
mik äller oe sänt thijt wißa bndh mcdh mik uppa nästa Thinget,
thek iak skal thinkta. Ocjaklvil athinotveghna tala till almogheinum
thit ärande, for tlzy hör är sua sidher i landena: at all the
t ärande, soin almanligl)en åra, the sto meer til almo han,
s ätt till konunghen. skungen kallade nit samman sura Radgif-
ware och alla de främste i sitt rike och skamsatte ärendet.
Principes utgöra således en seniit äswen mellan tl)ingen. Nu ka-
stas lott inför Gudarne för att utröna deras wilja. Lottett föll
så, att dermed utmärktes, att de gamle gndarnc wille, att den nya
lärtiii skulle predikas. Kungen utsände derpä sitt budkafle, som
demo sed war, och lät tillika utropa ärendet. Derlvarnubland
almogen mycket kny och träta; den ene wille sä, den andre sä.
Sä talte deii gamle mannen om Dorstraat. Tå wille alla med
ett sinne, att presterne skulle blifwa qlvar och predika. Sedhati
stadhgadhe konungen med allas thera tvilia oc samtykkio, at
ther matte byggias kirkior o. s. lv. Det wae nu kungen upplyste
Anskar, enligt hivad tvi förut anfört, att det gifxca bifallet gällde
blott ena delen af hans rike, tills hatt i deii andra delest af
riket på derwarande thing kunnat skaffa honom samma tillåtelse.
(Nec dum tinnen se plenatit licentia111 ei concedet e posse, do-
nec in alio pli-vilo, quoel ekat i» altere- Zmrte segts-« att-· fu-
turum, id ipsum pnpulis ibi positis nnnciaret.) Sammct ställ-
ning sann Sigfrid på det, som lvi förmoda, andra thinget irikets
andm del. Hiiit fann i Väretid tholff slem-, af hwiltom alle the
bcezste gömde lagbin ok styrkte landzretteit. Af deßa slägter wal-
des tolfs nicerkclike mceu a lanz thinge, hwilka alncoghanom skul-
dc til hielp al standa, som Christindomin slulde tala ok valdes ut
9ide seklet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
