Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 3 §. Tyskarnes wittnesbörd om ett Swenskt rike i 9:de och 10:de seklerna, som swårligen kan wara Swearike - c) Hist. ArchiEpiscopor. Brehmens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9«.de seklet. 233
ic) statoan Unckisspedcaxam Bremens-sam, utg. af Lindenbrog.
Det heter orn Anfkar: "Derefter döpte hatt en kung i Sve-
eia med sitt folk". —- Det är denna återkommande uppgift —- ä-
terkommande, der hon knappt kunde möta, om ej efter Anikars
uppgift eller anteckning ,—fom tvår-tids kritik welat nedsätta till
primsigning eller alls-intet, d. a. till att säga: Anskarl du roar en
skrytare och ljugare, utan att wi dertill ega inre eller yttre anlednin-
gar. Om Reitnbert: «Till författningar-, som woro bland sjelf-
rve hedningarne långt bort inrättade, och det forn war smärast,
som måste besökas genom farliga sjöresor, begaf han sig oftare, li-
dande liksom Apostlen ofta skeppsbrott, ofta genomgående afwen
andra faror." Denna uppgift sammattstämmer med altartaflan i
Hagby kyrka nära Kalmar och folksagnen om Biskopen, som upp-
kastades under en storm wid Lofwets hamn, sedan en Christen
kung fanns i orten, font kunde möta Biskopen, der andtligen skep-
pet kastades mot stranden. Se p. 29. Tkckett till att en Chri-
sten kung och christett kyrka funnits i Swea rike före k. Olof Sköt-
konung ellet, om matt will, Erik Segerfall, finnas ju ej och des-
s sa olika förhållanden förklartr ju bäst Swearnes långt sednare öf-
- gång till Christendom, förklara ju ensamt Olof Skötkonungs resi-
derande i Göta rike, sedan han det allena synes dristat att låta
döpa sig. Fördotnen måste wara särdeles enwis, för att ej se,
huru allt i 11:te seklet fordrar-, för att begripas-, uppmärksamhet
på deßa bewisliga förhällanden i 9:de och 10:de seklerne.
J klist. Aisclii Epp. förekommer widare, huru efter Nemberts
tid Saren blef härjadt af Daner och Norrmanner, Cöltt brändt,
, pali-ljum Aqriiigrintj, som Kejs. Ctlkl så statligt Uppbyggl, gjvkdl
s af Uämnde folk till stall åt deras hastar, och huru Prineepe VW-
wich alldeles nedbröt det, då det i 80 är förblef en ruin, ända
s till Kess. Otto. Danne Vrowich, hwars lefnad således infaller
s rvtd 860, år tydligen Adanri Okdivig, på annat ställe Harda-
«« wtch, i st. för» Hai-dragon , Gorms fader, som kom frätt Norge
och intog det Ostttke hwartfrätt Gortn kom, då han blef Dansk
s - monark, hwarefter till en hans ättling Blekittg genom fördrag
s anträddes-. Widare säges- om Rembert det förut anförda: ".Oa
: han ofta for till Sveonia, lade han en storm på hal-vet och glot-
l de en blind seende, när han på manligt sätt som Biskop fyrmade
(tOtlsi«kmemde). Afwett fageg han hafwa frän en diimon friat en
kVUUUSEUH soll- Mait fager att det roar K. Ludwigs fon Carl-«
AOCMUH lycks uppge händelsen såsom timid i Norden. Orn Un-
no må ock nu upprepas: "Sedan kom han in svek-nian- ochfann
dkk VAU- Sal. Anskar dödt, äterfallne till hedendomen, mcn de
blefivo nu af den helige Patern Bnno äter omwanda till tron på
Christus. Slutligen, hetek»det, kom han ej utan stor möda till
Birka, en Götarnes stad (oppiiluai) belägen midt i Sweonia ’)·
«) Ssltdts lilg tvål en af civila-c- soionnm derofrvaitf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
