Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 4 §. Äldre Skandinaviske författares wittnesbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
kung i Swerige linnei 868. Ester Björn blifwer föledes Ingel
tung. också kallad Ingewall. Entiat folkfcignen bor han nära
der Nornorna utdela fina häfrvor. Dii k. Inge-malls dotter föd-
des, kom en Hulda till gärden , forn gaf henne Odets basta gåf-
wor. Se derom i Afzelii Sagohtifder. Af denne Jngel eller In-
getvall låter J. M. en son Olof uppträda 891. Frän Bircakttns
garne öfwergår J. M. sedan till Upsalafungarne. J. M. wetock,
att Björns broder-, Regner Lodbrofs fon Jmar (Jnar, Inwar).
är Herre öfwer Frankrike, Brittannien och Irland. ijrn har
undanträngt Herots son Jngetoall frän sin faders thron, men blif-
toer sjelf undantröngd af f. Olof. Denne Olof font kommer
till Evangelii kunfkap, har wunnit riket frätt Björn och Iwar,
blir derföre anfallen af Negner Lodbr. som ännu lefwer, komman-
de frän wester, samt Hwitserk, sonett, kommande frän öster (Rid-
götaland tillhör honom enligt Isl. Sagorne). Olof slog tillbaka
Regner,- men tog wid fredsslutet en hans dotter till akta. Hwit-
serk fick nu den del af Olofs för-ta wälde som granfade till RM-
land. Derefter förde Olof ett lyckligt regemente till sin död (891-—900).
Som han förblandar denne Olof med Jngjald Jllrädaö son, kan
Ingewall Olofs fader wal wara denne UpsalakungenJikfomJ M-
förledes att nu införa ur den swenika tungaliingden Olof Tra-
tiljas son Inge, efterträdd af Erikarne till Olof Skötkonung,
hwarefter hans kungalangd blifwet säkrare, helst han också numer
ej har mer an en throns innehafware att ordna. Att ifrån och med 9:de
seklet hans tungt-längd eger lika wärde, om ej ett större, an de
utländska sagornas-, torde af det anförda wara klart. Det måste
till och med wäcka förundran, att når Jisländfka genealogisterne
samlat få smära gordiska knutar genom att leda stamträd, uppgjor-
de sedan Lodbrokidernes rykte frän Brittannien hunnit Island,
upp till deßa lysande namn (neml. så högt upp i anorne, att in-
gen lefwande kunde beslå dem), hwarigenom de för-virkade tvår
historia och förledde tvära hafdafoskare till att hwar efter sin att
skapa ett mellanting mellan sagans och historiens uppgifter-, ett
2 X 2 - H, femte det ett nedtyngande arbete wållats, få upp-
ger den så föraktade, den wid alla kungalangders uppgörande isek-
ler förbisedde J. Magnus- att Ragnar LodbrolI får en efterträdare
868 och hans son Björn en dylik 883. Nu weta wi, att samtida
annalister uppgifwa, att Lodbrok stupar mellan 862 och 65 «) oeb
fornsängerne i Norden tvittna, att han föll för en f. E a —- ett
kunganamm som ej anträffas i det land, der han stupar, frätt
589 till 862, men att just sistnämnde är en djetf kung med det-
ta namn uppswingade sig på Deiras (det halfrva Northumberlands)
Fornmittnen ur
’) hov Hams-fort (scr. k. D. t: sö) citeras en författare Foßius som lia-
tse krum-»- 865, ehuru H. sjetf nesan- 854 faten- dee ar, då neg-io-
rus, ad tjalla Hybornortttn roguto era-Itur-1 gravi supplioio ditsatt-ah
ner-alns in oas-core. Lapvenberg anser wigtcgt att kunna tipptacka,hwae-
ifrrfIs Foßtuo har sin nämligin kis-egg uppgift. Gefsj. v. Engl. y.300.
. .–.-»s-«-. —.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
