Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 6 §. Björn Jernsida - a) Björn Jernsidas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
död också omkr. 883, efterträdd af sin sou Siehrie H. Den-
ue mördas af sitt eget folk 896, Derester regerar brodern Antaf
såstmk öfwerknng östver allit Ostinän uti Jrland, resideraude i
Dublin. All.1 Jrer måste ge honom skatt. Sithric hade reside-
rat i det af honom anlagda Watersord och Ivar i det af lonom
anlagda Limmerich. Cnligt Sprengel war Anlaf alltjenct öfwer-
kung och bröderne under-kungar i sina anlaggda städer och derun-
der hörande distrieter. (L. c. p. 432). Det år, som tvi se här,
alldeles som hos Varegerne (enligt Sprengels grundade anmärk-
ning.) Dublin, Arn-ach, Limmerich, Ulster, Cort, Waterford m.
fl. dyliktt districterinnehades,omocks.c länge med oiustistande lycka,af
Ostmanlmfurstar, hwilka bodde helst i städerne«förhandlens skull.«
Kungarne ha namn Regssald (R.lgnar?), Anlaf (Olepl)),G-sd-
röd, m. fl. as Lodllrokidernas slägtnamn HE) Anlaf V hade ått-
nu 1029 en tvärbr, som Kejs. Carl den Store hade gifwit ert as
hans förfäder-. Ostmäkmen besegrades så af Norrmam Mag-
nus Barfttt eröfrade Dublin och gjorde sig till mästare as Ulftck
och Connaught.
Då Noermannawäldex wid 1102 slutat med K. Magnus
B—s fall, uppträder äter Ostmannalväldet uti Irland Ost-
mauui ha egna. kungar i Dublin, Linunerie och Cort, till-s de
ändtligett 1171 måste underkasta sig dett Normandiske Hmrik ll:8
segerriktt spira.
Spär efter den Lstmanniska kolonien ha anmärkts i språket
hos wisza Jrländsta slägter. Man uppgas i medlet af förra seklet,
försäkrttr Suhm, att flera familjer ej talte Jritta, Carulokiska eller
Engelsta, utan ett för Jrerna obekant sprak. Suhru anmärker ur
Skinnerö kerieon flera ord«i Engelska folksprak-.«t, som sno rent
Skandinaviij t. «er. yeast gier i Skänstan och Dauskan, jäst i
Smål. Seeatta: skatts Lag.1man: Lagmanz Drengsssr Drau-
gar i fornspråkets meningz Fox-fem tvattenfall, ej danskt enligt
sort-minnets ur
«) Annas-ek uppgifmer Cornee i sitt Chrouik: lugnar — — —- non din reg-
navjt . . non relinquetls post se servert, « »
") Sasonktvid medlet af 9:de seklet till England ankomna Kling-er fnm
Norden, font äro sin- Daiifta medeltidsforfattaee otanda, namnet Bamse-t-
berg utom Lodbrofiderue, Gukheun, eller Gormttd (cnl· Wills. Malmeob.),
Bacsec (Bekskägg hos Dahlmann), Hosteniuo (.t;)asting), Oskstel,
Anwvnd eller Amund, GrefwetSidroe d. a. och d. Sp» Oebet«t,»Fre-
ne, Harald och Osbeaen. Da t· Ostytil i klostret utsytand slagit ab-
boten, tordes Sidroc d. y. af cn goßes sorg, squ han upptladde. Eli
Sidwc eller Sigtktcg (uamnet war siagtnanm hos de äldste Nakt och
Dag, en Virdist slagt) har satt runstod efter sin fader Halfdau nära Kal-
mar svid Hogob1) (Sittrnkr.) Wid Klostret Medeshamstede stupade thbe
Jarl Hnbbas broder· lslndra antaga en Ivar-, dod 872 och en Ingvizr,
soIn återkom till England 877. K. Bakseg tutouue ej Blacseg, lillvllk
Bleking hos Alfred kallas Beeingaseg): smart-skägg Jarlarrte Sidrats
Osbcrm Fecire och Harald stupade 87l. Gormnd blef doldt, .talll1d
Athelstan, adopterad as K. Alfred· Lavoeuberg antager sent sannolikt,
att detta är Gornt d. å. hos Saro. Metriie ej afslttnma slagt, som Gertlt
d. h. eller Lodbrokid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
