Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 9 §. Varegernas uttåg ur Scandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.-,.
9:de seklet. 271
Varegernas riten warade langre än de lyste. Det sista spär
tvi träffat af ett dylikt, ses i De la G. Arch. lll. 46 följ. och
IV. 36. K. Gustaf l, som sände Hr Sten Erikßon till Ryßland
att "gi)ra ett sridsbres" 1537, älade sin k. swäger, attpästä rämär-
ten ester Hertug Ibrens m. sus bref. ertigbrefrvet är gifwet
omkr. 1340 as Magnus, Jurge med Olornes Burggrefrve och
Hertig Abraham med alla af menigheten iNogärden. Hertug Mäns
rbar Knes af Nogärden, heter dock i latinska ösrversättm Rex och
Uppgöt grånsotne "cum skirt-se meo Regc svechiæ Magno Erici
liljo. Namnen synas utmärka icke-Sklaver, styrandeiNorvgorod.
Och dylika spär skymta roi ännu 1613, dä Notablerna i Nowo-
grod inför Hert. Carl Philipp förklarade, att "de Nowogorodske
kunde bewisa, af sin historia, att de hade haft frän Swerige en
Storfurste, benämnd Rurik, förrän ännu Nowgärderr bles laggd
under Moskau".
Meri huru kan det förklaras, att Finnarne kalla Swenskarne
Routzi och att de Vareger, roi sett komma frän Weringia-
land , grundlägga ett Rysslands
Wi må blott i korthet besrvara det. Med Keyser antaga wi,
att Rhoyolani, oi «Pa)Eo)eai-oe, Rhosolatii ar finsk-esthiska
uttalet af or« Pats-. Ty, enligt hwad past. Stocksleth upplyst
Keyser, är lainen, plur. laiset i finskan och lane eller lanne i
Esthiskan blott adjektivändelsen swarande motstiNor-—sk,Fin-sk.
Namnet är således or· Prag-. Men med Franzen widbliswa wi
ändä den tanken, att namnet är ej stam-namn utan hemtadt af
en egerrskap. Frän 4:de till 10:de seklet framställas de astrowärdi-
ge författare såsom boende wid Dnjepern och sträckande sig uppåt,
således —- wid deßa floder, som kallades den Varegiska wägen.
(R. og R. 267.) De närde sig sannolikt» säsom roddare ät deßa
köpmrin, som förde Orientens waror till Ostersjön, och Nordens-—
kanske t. o. m. i begynnelsen på Ostersjön handlande Karthaginens
sers waror in ät bstra Europa och Asien. Jndeladei todslag kun-
de de allena ge den ordning, som roar behöfligför en handel, så
flitig, som den öfwer deßa floder. Ro, rod, rodd har samma
betydelse, som i wårt språk, bland folk på denna Varegerwiig.
Grekerne hade åken-, sedan spenes-, hos Swidas duos-Hosken-
ro med förenta krafter således rothein, der th utkaltcs sibiberandr.
Alleru. rader: roder o. s. w.
Detta roddsfolk sträckte sig ända till de Skythers grannskap-
som striddc med Pontiske konungen Mithridateå 90 är s. Chr.
Tidigare träffas ej det namnet; först anfördt af Strabo. Nedan
han skiljer dem frän Sklaverne, uppgifwande en helt vlikrl btwäp-
ning och att de i hans tid (i begynnelsen af wär cera) bodde på
slätterne mellan Dniepern och Tanais, sträckande sig så långt
åt Norden, att han ej kände ett nordligare folk. De ha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
