Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 9 §. Varegernas uttåg ur Scandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92dc seklet. 273
ligen anbefallde dem till det basta hos Kejs. Ludvig, deribland att
sa återresa genom hans staket-. Ludwig ansåg dem söt spejare frätt
Svcotternas stammar och wille undersöka detta, söt-ratt de sinao
bege sig derifrätt, lofmande dent, att ont de woro oskyldige, sittl-
le de fä sin önskan betviljad, annars skulle de återsändas ttllKejs.
Th. sottt sjels kunde falla deras dom. Gjuktstitten synes saltsdes
warit känd som farlig astven för Grekiskc Kejsaren. J Kejs. Mi-
chaels lll:s 10:de regeringsår (8s)2), wisade sig ot« Pats iSrvarta
hafwet och angrepo nted 200 skepp sjelsrva Constantinopel. Blott
en storm, som skingrade flottan, räddade staden. Ester är 90it
börja hopar af detta folk taga tjenst i de Byzantiska kejsarnes har.
941 komma de åter till Constantinopel med ett stor flotta, besatt
nted 10,(«-00 man. Staden sörstvarade sig. Kejsarne ansågo dent
bo i öfre Dniepernejden oftvan en silavisk stam. De ha titt laggt
under sig Sklaviska stammar och skiljas till nation noga frändes-
se af Kejs. Cottstantintts Pot«pl)yrog. t ett arbete, som anse-s förfat-
tadt omkr. 950. «Arabiska författare skillra dent ex vis-i wid farit-
tna tid, såsom i sprät, utseende-, lesnadssatt och religion ganska
tydligt skillda frätt de Sklaver ocb Bulgarer, ytvilkirs grannar de
woro.« Jbtt Fozlan, Kalisen Altttoktaders gefant till Bulgarertte
(908—932) säg dcnt då de sirade en sttrstes begrafning, som tvi-
sar, att Luitprand as Tecino, htvilken sett Rusxii 2:nc gånger,
däl)an frän Italien wak Gesandt i Constantinopel, l)astskc"tlt)ttra,
att de tvoro samma folk, som i det tvestliga Europa kallades Nort-
mentter. En annan skristver, att Rttßi tvoro c Franco-mix ge-
ners-. *) Se hitroftvan p. 160.
an Fozlatt skrifwer nemligen: Jag säg Ryßartte, de hade
ankommit med sina hemdelstvaror ock hade ttppflagit deras lager
roid Jolga (Jtil; nämnd på Ygors bracteat). Aldrig såg jag folk
af fullkomligare kropps-byggnad De ärv höga som palntträd,kött:
färgade och rosiga. En htvar bär en yxa, dolk ott) stvärd. De.
komma trän sitt hemtand, lägga skeppett for ankar och bygga sia
stora bus af timmer på Volgas bräddar. De l)a htvar sitt arvin-
na nted sig, dertill andrtt qtotnnor, hiv-eras ris-vett nägrtt till faltt
såsvttt slastvittnor. De dyrkade ifrigt träbelatttt med andäktiga bö-
n«- böjningar, offer m. tn. De bade ntt ett förnam inatt att be-
graftvtt- Hans lik brändes med stot· ot.1t·t.«) DS allt mar föt-
tvandladt till asktt uppkastades-, der dett dödes skepp, uppdraget ttr
stoden, stått, ett rttnd hög, midtpä bnsflken ett stor blotf af ett
bokträd ’") restes-, der de skrestvo detr dödes och tillika sitt tunets
namn.« En annan Arab (Iakttti) författade att de hade en gtts
domlig lag. Ett af Nhas hade förklarat bränningen toara ett
.«) Stt·ittttl). S. F. H Z. BIG.
"·) Deste toöro saledeo af Odinsk kult. ,
’«t Dcraf kunde jtt asiådandc Sklaver latt föranledast att fallit rttttsit«1«lk skt
Bttkwista. Se p. 49.
Ny Smålands Bestr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
