Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 9 §. Varegernas uttåg ur Scandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utde seklet. 275
som roddare ttt ät floderne, de handlande till tjenst, som mid O-
stersjött mötte sjilsarande sriin mesterhalmeh hade ansökningar att
frambära frätt sitt kung blide till Grefiske och Thskc Kejsaren, är
ei obegripligt. Folkmänaden allena ar srvarfattlia, om de skola
tagas för Utsiyttningar frän det solksattiga Varaiik—landet, ja hela
Skandinavien, derwid det närmast boende folket wal kommit
först och gifwit ett gemensamt namn ät alla. Meri troligt ar,
att straudboarne, som såga deßlt Varegers eller Väringars eller
Roddsmans konst, slöto sig till deras roddslaa och gäfrvo dem in-
flvtande, hwarhelst de kommo. Sklavers förhållande till Rurik må
hämnd påaktasx
Meri hwarifrän woro FOC- eller RoddsVliringarne sjelfme?
Monne etc Rodds—siarn — Nordlaner Iran Asien — sotn drog
sitt mot norden, som följde floderne till Osterssön och så rodde of-
wer l)alwet, förande frän JZce(;(e7-7oz i Miklagård namnet till
Varatik, till Væringias Historieti twararatt de woro Reidgötl)tsk,
således annex:försatnlirtgar till Gotherne Undcr Hermanrik. De-
ras land wid Duiepern och Dinm upptill Weichseltt warsaledes ett
Reidgötalattd· (J namnet Redkyrktt cir reids gamla betydelse amar,
som tvi redan nätnnt.)
Men skalen iiiwerwäga for meningen att de utspridt sia srari
nordroest mot sydost. War det Phoeniciernas oclt Arabernas handel os
Ostersjilm som förde dem till bekantskap med handlett ocl) fordeltsrt
af att ha fartyg och båtar till de handlandes tjenst? Kommo de slit
i beröring med dem, som från Asien oclt Grekland uppkommit pii
floder-tre till Ostersjiitt och började sträcka sig ut ät deßtt floder mot
Bysans-?
Samtnanhanget mellan desza Ruriks Ruster och Pat-egets,
deszrt Ionakurs Fidgötar och Eddans- Giukungar, kan ej sor-
nekas. Wcira skatter as Chazarers och Kallster guldnn)nt,upparaf-
da ur tvära åtti-högar, sammanhållna med wara Eddasanger, tillä-
ta det ej. Kanske ha folkrörelser skett i begge de analt-te riktnin-
garne, sedarl Afrikaner uppfostrltt de redan wid Ostersjiln boende
Jlldvgcrmttner för handel och skeppssttt t och deßtt träffat stim frätt-
der ul ät ett flodwiia, jemte l)ivilkett, så snart den upptäckt-Z, de-
ras race också wandrat frätt Asien, mot Norden. Wi sago, att
Illptrll känt «l’e«;, söt-rart 40(l är efter det Karthaginenserne anlade
nybyaae rvid nordliga haf.
Alt stytkt1n, som i Ruriks tid erosrade Sklaverues land wid
Fittska rviken upp till Hwita haltvct, utgjorts af Ruster lister om
Ostcrllö", wilja tvi gerna medgisma, men som nrid 860 deßa of-
Wsjölander hade, sont wi nämnt, kung och hufwudsiad på
motlio sunt, lmc ilor itnpmlinul, strof-torda unrilsns tentalur petioti-
1um. Att Græuitt har äts Grekland, ej slimiland, ar ej mera ltettoistadt
St- Pclers Geogr. l: lll). Crisnhelmo Elsarinaar ts. LU. Constantiuuo
Potphyrogenneta beskt-ismer den-nr wag mellan Eliot-ten och Grekland
Y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
