Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 10 §. Hardegon. Norskt anfall på Virdaland - 11 §. Blendasägnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
förlikas med seklets sakta historiska data. Gettom denna uppsatt-
ning kan ock förwirringen redas i uppgifterne otn stållet,der "Brå-
wallaslaget" stod. Ty dii bliswer tydligt, att slaget ntellan Strea-
kungen Sigurd Ring och Harald Hilde-tand omkring 780 stod
wid Bråwiken, men slaget mellan de infallne Norrmiin (och Dan-
skar), samt qwinnohciren i Värend, hwarotn så liflig och all-
mätt tradition är, slätt omkring 880 wid Salen. Att tvid berät-
telsernas ordnande mycket redan i sagn och säng kunde wara hop-
blandadt, så att Saxos oreda kan ha hat-flutit af hans«trohetwid
återgifningett, är mer ätt sannolikt för dctt sotn studerar traditio-
nens wertpltysiologi. Att förwexlingar mellatt striden omkr. 780
wid Brätviken och omkr. 880 på den Bärendska Bråwallaheden
uppkommo, roar här så mycket lättare, som ett k. Sigurd Ring
och en k. Sigurds son spela hufwudröle l begge krigsminnen.
Detta har tydligett förwillat Saro, sä att han låter den sednare,
Dattsken Syward i 9:de seklet, wara Ragnar Lodbroks fader m. m-
Striden om Brärvallaslagets plats kan emellertid anses af-
gjord och det på ett sätt, att begge partertte fti rätt.
Wi anse dock mycket möjligt, att i Blendasägnett, som en Co-
tinthisk koppar, deri summan af qtvittnofältslag och qwinnosegrar
sammansiutit frän flera sekler, en Gudrutts håmd mot Attilla katt
innefattas, t. o. m. att scenen för denna Vcledas handling, fullt
lik Latgertas hos Saxo och Blendas i stn begynnelse och lit Blen-
das i sin fulländning, legat inom Virdaland, om också ej inom
Atle-(Attilla)bo härad. (
sornminnen ur
11 §. Blendasägnen.
Detmest utmärkande draget i Värettds folisägtt, är en en- i
hältig uppgift i hivat-fe koja, att qwitmorne der ett gåttg tvun-
nit en seger öfwer Danskar, htvettsigenottt deras fädernesland räd-
dats. J ett af N. N. Brooman vidimerad berättelse asLandttttäta:
re Ekebont,(htvilken Gref Dahlberg lät afrita Chartan öfwer Brå-
walla hed i sveciu Ant. å klot-L) förtvaradiLagerbringstaSamll.,
äfwen af Sw. Lagerbrings hand (Luttds Bibl. ttt:s3 H. e. 4:o 103)
anföras först äldre författares uppgifter ont sköldtnör i fordtta ti-
der, då tvära qtvinnor bland ett frätt Skandinavien uttägattde
stam, "lika med männen till krig och härfiird tvoro matta, sa att
bruka rock och swärd war dem lika kart". Och sedan Albertus
Kransinö tn. fl. citerats heter det: "l)waraf är att märka det
qtvinnorna allaredan många ridderliga gerningar gjort och
att Bär«ettd förr haft namn, ätt Jttng Nittg i Smalattd slogs med
k. Harald Hildetattd —- — — Ar alltså att mät-ka. 1:o stottunis «
gens namn, i hwilkens tid detta berömda qtvittttoslaget sitt tilldra- i
git". Hatt hette Alle. Namttet, lefwande på hivar tunga iViir-
ettd, uppsöktes hos Joh. Magnus, sottt funnit ett Ali «i ritsetts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
