Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 3 §. Erik - 4 §. Emund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10:de seklet. 307
tusentals krigare. Dä anledning saknas, att låta den Ingmar
Tyrannen Lodbroks son, om hivats död och efterträdare i 9kde fe-
klet flera annaler sammanstämma, ännu lefwa och anföra härar
nära 100 är efter det fadren börjat göra sitt namn iruktadt, så
torde anledning föresinnas att antaga , det Jncon, som härjade
wtd Bretagne 932, redan 911 kunnat fördrifwas från England,
der man ansett honom fallen och för namnets likhet med Jngwar
eller Jncroar, Lodbrocs son, förblandat honom med denne äldre
wikinganförarerk Möjligen bibehöll Gorm länge hela sitt faders
eröfring, under hwilken tid den landsflyktiga Virdadynastien kunde
sträfwa att i England eller Frankrike eröfra sig ett annat kunga-
döme, liksom Lodbrok förut lyckats på Irland och Swen Otto se-
dan under sin landsflykt försökte i England. War denne Inton
af 932 en af "Ingelslågtens pelare för Virdar" i Ingelstad, så
är den siste af Värendskungarne Inge en historisk person.
Wi återgå till «Virdakungarne eller k. Nings efterträdare i Birka
öswer Möre, Oland och norra delen af Småland.
4 §. Enrons-.
25. Emneid är Rings son, således son af en Christenkung,
sannolikt också Christen. Under denna Emunds tid fann kungetr
på Leirethronen nödigt att uppgöra med Kungen på thronen wld
Birka om gränserne mellan deras riken. Derwid mötte äfwen om-
bud srån de 2:ne kungarne i Norden, som ännu woro hedningar
Upsalas och Norges kungar-; men de 2:ne Skandinaviske kungarne
i sydligare riken, som woro Christna, kungen i Leire och kungen
svid Birra, uppgifwas bafwa sökt stadfästelse af Päfwen. Man
har fragmentets qwar af en dylik aransreglering, stadfästad af
Päswen Agapetus li år 954 d. 27 Sept. som för närwarande af
allmänna meningen anses under-stuckna, men på grunder , som ej
torde wara så fullt bepröfwade.
Märkligt är, att den skarpaste kritiker i tvår Historiska litte-
ratur, liksom den lärdaste, ansåg saken ännu tåla granskning, för-
klarande, att Agapeti Bulla har mera utseende af trowärdighet,
ätt den af Lagerbr. åberopade Noi-ska Borgathingslagen (Se Hal-
lenbergs Anm. till Lagerbr. l: 293). ’
Lagerbrings förkastelse grundade sig mest på hans mening, att
hedendomen dö ännu roar kungaslägternas religion. Sä war den ock
i de riten, hwilkas kungar ej nämnas i Päfwebullan, men i föl-
jande seklet wißte K. Swen Ulfßon att berätta för Adamas om
sin morfars Swen Ottos dop 948, sin morfars fader Harald Blå-
tands Christendom och Erkeb. Unnis återupprättande af Christen-
domen i Birka, derwid 3 kungar, Ring och hans söner Erik
och Emma-, nämnas af en författare- som förklarat sig pligtig att
blott bewara Christnas minnen. Lagerbrts skäl iir således fallet. Han
antager Emund såsom en underkonung i ett swensktkal rike, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
