Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 7 §. Olof Skötkonung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 Fornminnen ur
ttingens och Kungatnodrens flyttning till Danmarks httftvttdstad.
Der toar tttt en Christettdotttetts tritttttf. Nära 170 år efter den
förste Danske kungens dop hade k. Sivett Otto äterkotttmit, att
dötttttttt af skillringett i Eigiridska legenden, toarttt i sitt återan-
tagna Christendottt, otttgiftven af predikande prester. Fölidctt år
känd- Sigrid slutar sttart en «helig allians-« tttellan Sigrids tttatt
och son, mellan Danmarks och Stveritjeo kung, sottt snart tvätt-
der sig tttot — handskens kastare-, dctt ifrige Chriftttarett k. Olof
Tryggtvasfon i Norge, sottt förklarades — och ej tttan skal —
att tvara halfhsdnittg eller Trollkarl ätttttt. Men förttt kotn ett
Bistott, sottt något dröjde tvid Dattila k)oswet, till Swerige och
döttte kotath och hof derstädes. Stoen Ottos och Sigrids bilä-
get· synes sta 997, COK. LlofSkötkontttth dop ske 998 ochi följd
af «förltttttdet till lShtistettdotttens ttpprätthällattde i Norden« be-
segrtt Danmarks och Stoerites konungar dett Norste k. Olof är
tl)lI10. Bi kanna äftvctt nagot fottt sker 996 och 997, och fotn
det synes stillta hedettkotttens sista fest i Virdalattd, tttå det
här få fitt plats.
Ottt dett religiott, sottt herskade öster ttt i Swerige, således
i Stttålattd, toid den tid då Sigfrid kom, der netnligett ttågottfrttkt
af Attskars och hatts efterföljares arbete ätttttt ej ltliftvit qtvar,
kunna tvi dötttttta af ett berättelse i Gnttttlög Munks Saga öf.
Ll. Ttyggtvasfon k. 2-13, om ett orakelgiftttattde SH) Frejs be-
läte. Der roar all likhet tned NlteasCybele-inI-Nerthtts-tvagttetts
fratntägattde, hwarottt nti få utförligt handla i 10de kap. ttten
med Tett skillnaden, att Nntnen tvid dett ifrågatvarattde festen tvar
anfedt manligt orlt hade således fått ett qwittltg faeerdos. Tera-
IMJILT toar neml. nu ett Frej och prestittttatt kallades Frejs
hitstrtt. «Frej-J hustru« skulle tillika med Frej förestå templet i
httftoudstadett och atlet kringliggande dyrknittgsorten Nu kottt
Gunnar Helming ett Eliot-rutan och begärde hjelp och gästfrihet af
Frejs hustru Atlstr i Svitl)iod. Hott försäkrade att Frej ej an-
såg hottottt (sotn toar Christen) med gunstiga blickar, men hatt
förfaktade, att hatt sökte tttertt hennes att Frejs ynnest. Hott böd
honom blifwa qtvar oftvcr de 3 nätterne, MM) sottt utgjorde den stör-
·) Saltnolikt ej ltiugt efter tnotet med Noi-sia kungen i Knttgahali -— för att
sa kunna hämnas titt dett oartige friare-i K. Olof Trttggtvaelon.
Snten Otto tog ttoiftoelltutan den tval 40:tiriga Ettkatt (Oddttr s Luuk la-
ter O. Thos ha kallat henne: "dn gamla strynklestittu«, men font liktoäl
ej toar aldte, att att ltott tet-efter födde Knut och Estrid), för att af hett-
nes sott Olttf citetfti ratten ttll sitt faders rite. Ntt gjorde hatttndbegaret
henne —- ttil Oljtlttttokl Handstens kafttting hade således, sottt det syner-,
tnflhtande, ont ej tia Sigfrids inkallclfe, dock tta Stoenfka kungens och deß
hofo stt hastiga christttande. Dett länt-rådande Modretts steg måste tval
oljan af sonetts. .
") sjandtn malet wid tttetttt ot« sktttsdgodlntt säges här, liksont tjandt
mcelti wid hann or sktttsdgodinn, dti frågtt tvar om den Thor, som
Olov dyrkade
·") Jttlfeftett. Se det-ritt totdt Kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
